Fortsätt tänka positivt..

Eftersom jag fick så bra respons på mitt förra inlägg så tänkte jag fortsätta och avhandla ämnet som är stort och komplext. Jag tror det är många som känner igen sig. Vi människor söker hela tiden efter något och blir aldrig riktigt nöjda. Det stressar oss enormt att försöka leva upp till alla ideal som gäller i samhället, samtidigt som utbudet blir för stort att greppa. Det finns för många alternativ att välja mellan. Vi ska vara bra på så himla mycket. Vi ska både vara högpresterande och samtidigt hitta balans i oss själva och i livet.

Jag tror det är därför så många som hakar på trenden och söker efter självförverkligande och personlig utveckling, parallellt med heltidsjobb, småbarn, husrenovering och föreningsliv. Man åker iväg på en kurs i yoga eller mindfulness och tror att det ska vara lösningen när vardagslivet suger musten ur en. Man kanske stannar upp för ett kort ögonblick och bestämmer sig för att bli en bättre människa. Men snart är man tillbaka i ekorrhjulet och fortsätter att söka efter någon ny bättre kurs att anmäla sig till, eller en ny bok för att finna svaret på allt. Och fortsätter lura oss själva att kamouflera stressen.

De senaste årtiondena har det skapats en hel industri med kurser och böcker i personlig utveckling. Det är högst vanligt idag att ha en personlig mentor, guru, coach, pt, kurator, samtalsterapeut som ska hjälpa individen att nå sina mål och förväntningar på livet.

Jag förringar inte värdet av detta, för det kan ha stor betydelse för många, inklusive mig själv. Jag har gått massor av kurser, läst otaliga böcker och lärt mig en hel del på vägen som jag har nytta av. Men jag har också blivit enormt besviken och vilseledd också, då förpackningen utlovat mer än innehållet. ( Jag håller faktiskt på och skriver en bok om mina upplevelser, fast den har legat på is några år nu..men någon gång ska den bli klar ) Jag blir lite smått illamående över att se att bästsäljare som "The Secret" och andra böcker om attraktionslagen nå så stor framgång. Jag tror visserligen själv på tankens kraft, men om det vore så enkelt som det påstås i böckerna, så borde världen se bättre ut. Lär ut dessa verktyg till de som verkligen behöver det i så fall! Åk till Afrikas nödställda och förklara för dom att om de bara tänker rätt med hjärta och sinne så kommer alla deras drömmar att gå i uppfyllelse!

Jag tror hellre att vi i västvärlden måste göra radikala förändringar i våra liv för att må bättre, och skala ner på ALLT.
Se dig om i din egen tillvaro! Vad är det egentligen som du behöver? Som du verkligen behöver? Måste ditt hem vara tipptopp? Måste du ha två bilar, en båt och husvagn? Måste du ha fina bjudningar och vara så socialt engagerad? Kan du begränsa dina barns aktiviteter? Kan du lägga undan mobilen, surfplattan och stänga teven? Kan du leva livet lite enklare? Vad längtar du efter? Vad när din själ?
Vilka förväntningar och drömmar har du? Vad är realistiskt?
Inom mig själv så bor det en eremit och en asket, som längtar efter det enkla. Och med tanke på hur samhället ser ut idag och hur det sociala trygghetssystemet hela tiden urholkas, så är vi kanske snart där vare sig vi vill eller inte. Då kommer vi som individer verkligen att prövas och få ta eget ansvar över rubbet. Om vi då inte har byggt upp våra relationer med familj och vänner, så är vi verkligen illa ute.

Det hjälper inte ett dugg med mindfulness, om ditt liv är överfullt med krav och måsten. Börja istället med att sänka kraven och skala bort alla måsten. Jag säger som min festliga kollega sa till mig idag: "Jag kräks på mindfulness. Det enda som händer är att jag släpper en fis som jag sedan ska analysera lukten och ljudet på...hur seriöst blir det?! "
Ja, ungefär så kan jag själv känna när man ska öva sig i att lägga ett russin på tungan och ta hjälp av sina sinnen för analysera smak,känsla och upplevelse. Trams, säger min stressade själ.

Jag kommer säkerligen att återkomma till detta ämne Livet. Men nu vill min kropp och knopp sova. Förhoppningsvis så sover jag bättre inatt än igår. Då fick jag akut urinvägsinfektion och satt halva natten på en hink med hett vatten och potatisskal (! ) för att lindra smärtan. Någon gång ska jag berätta mer om alla tokiga huskurer och alternativa behandlingar jag utfört på mig själv. Ni kommer inte att tro mig!

Ha det bäst och finn dina glädjeämnen i livet!

Tänk positivt så blir allt bra..

Vi matas dagligen av käcka budskap som att tänka positivt och ta kommandot över livet.
Låt framrutan vara större än backspegeln! Glöm det som varit, och sluta älta!
Vi lär oss att våra tankar styr vår lycka och våra liv. Vi lär oss hemligheten med attraktionslagen och aktar oss noga för att tänka på felaktigt sätt. Det handlar inte om hur vi har det, utan om hur vi tar det..! Du är själv skaparen av ditt eget liv! Går något fel så har du tänkt felaktigt, eller så behövde du få dig en ordentlig läxa...så att du lär dig någon gång! Orsak och verkan. Som du sår får du skörda.
Ungefär som kristendomen som vill pådyvla oss budskapet att om vi inte tror, så fastnar du i djävulens nät. Eller om din tro inte är tillräckligt stark så kommer Gud att jävlas med dig.

Jag är själv en anhängare till mental träning och personlig utveckling och vill såklart inte lida mer än nödvändigt. Jag vill inte ha några negativa och deprimerande tankar i mitt sinne. Jag vill vara glad och positiv och full av energi. Jag vill vara den här engagerade supermänniskan som efterfrågas i platsannonserna som kan hålla tusen bollar i luften. Jag vill inte ödsla min kraft på att älta och gräma mig, över sådant jag ändå inte kan påverka. Det som har varit, det har varit. Bara släppa och gå vidare. Lätt som en plätt! Eller...?

Tänk om dessa upplysande budskap bara skapar stress och oro? Vad händer om jag inte orkar tänka enligt attraktionslagen och bara tänker skit, kommer jag att drabbas av evig olycka då? Är jag verkligen ensam ansvarig för allt som sker i mitt liv? Herregud, vilken prestationsångest jag får! Vad var det jag tänkte nyss..? Kan jag ångra det fula jag nyss tänkte? Tänk om jag inte ens är medveten om att jag går omkring med destruktiva tankar? Hur kommer det då att gå? Eländes elände...

Självklart ska vi försöka vara positiva, kåta, glada och energiska. Alla vill vi väl uppfattas som entusiastiska, tillmötesgående, välvilliga och optimistiska. Ingen vill vara en surkart. Men ändå träffar vi på alla dessa typer som retar gallfeber på oss. Gnällspikarna, surkukarna, bitterfittorna, bakåtsträvarna och kverulanterna. Vad gör vi med dom stackarna som inte lyckas vara glada och positiva alltjämt? Ska dom inte få spy galla och visa sitt missnöje längre? Täpp igen käften på dom bara! Behärska dig och håll inne med allt bara! Låt inte andra bli din soptunna!

Jag har själv varit ganska dömande mot de som inte orkar ta sig i kragen, tills den dag jag kände att jag själv knappt orkade hålla näsan ovanför vattenytan. Då var jag inte lika kaxig längre. Vi är så snar att döma andra utan att ha gått i deras mockasiner. Vi har inte upplevt andras trauman och vi kan bara bilda oss en uppfattning om den egna erfarenheten. Vi människor är olika. Vissa klarar mer, och vissa mindre. En del klarar av en massa saker, men du kan ändå slå undan benen på dem om du träffar deras ömma punkter. Vi har olika genuppsättningar, olika svagheter och olika erfarenheter. Vi kan egentligen inte jämföras med varandra på en helt rättvis nivå.

Det är förstås av ren välvilja och kärlek som vi möts av glada och käcka tillrop och budskap, som "tänk positivt" "var tacksam" "gaska upp dig" o s v. Men det kanske inte alltid är lika lätt att anamma detta, om man lider av en depression eller äter vissa mediciner. Det kan istället skapa ytterligare stress och press. Skynda dig nu att bli frisk! Skyll inte ditt illamående på andra! Släpp och gå vidare nu! Det handlar oftast om en läkningsprocess, som kan ta olika tid för olika människor. Det handlar om acceptans i båda riktningar. Den sjuke måste lära sig att acceptera sin situation och det som hänt, och omgivningen måste acceptera att det kan ta tid ibland.

I dagens samhälle ska allt jäktas och forceras fram. Vi får hela tiden lära oss att svälja och gå vidare. Framåt marsch! Se så, torka tårarna nu och skaka av dig skiten! Den starke tar inte åt sig personligen. Den starke låter allt rinna av, som vattnet på en gås. I dagens samhälle får snart inte sjuka plats någonstans. De får något lugnande utskrivet på recept, och blir de hänvisade till ensamheten i sina tomma lägenheter där de kan dricka folköl och skära sig med kniven.

Den lyckade människan tar till sig av det positiva budskapet och skapar sitt lyckosamma och framgångsrika liv, med hjälp av affirmationer och mindfulness. Den som klagar och är missnöjd får skylla på sig själv och inte på andra. Ansvaret bärs inte av samhället, politikerna, läkarvården, arbetsgivaren eller någon annan. Ansvaret bär du bara själv, och risken är att du känner dig ännu mera misslyckad. Det är ett helvetes ansvar som kommer an på individen hela tiden. Alla orkar inte nå sina personliga mål och göra sina hemläxor.

Jag tror att allt handlar om tid. Att ge saker och ting tid. Vi måste ge varandra mer tid, och vi måste ge oss själva mer tid. Tid för eftertanke och reflektion. Tid för kärlek och vänskap. Tid till att vänja oss vid nya saker. Hjärnan måste få tid att lära,  hjärtat få tid att läka, och magen tid att smälta.
 Vi måste göra en sak i taget, i vår egen takt. Inte bara sträva efter personliga mål, framgång, resultat, snabbtorkande lim, snabbläkande mediciner, snabbmat på lunchen, snabbköp och snabblån på internet, och snabbisar med älsklingen. Det finns inget quick fix när det gäller själen. Allt går för fort och vi hinner inte med livet. Hur ska man orka leva i nuet, när allt hela tiden förändras. Då är det inte så konstigt att man vill blicka tillbaka för att fundera på vad det var som egentligen hände?
Ibland måste man sätta sig ned och vänta på sin själ, utan några som helst krav och villkor.

Skaffa dig en bra dag!

Kärlekens lov

Jag följer dig i din längtan, men släpper dig fri

du får gå din egen väg, men jag står dig bi

Jag ansvarar för mina egna förväntningar och ställer inga krav därefter,
kommunikationen och förståelsen för varandra kommer vartefter

Jag kommer aldrig att vara optimal och perfekt, 

men jag önskar alltid ha din lojala respekt

Vi ser varandra och tar varandra inte för givna,
inga handlingar och reaktioner är självskrivna

Du får gärna skratta åt mig, men förminska mig aldrig,

jag vill inte vara en del i något falskt spel eller intrig 

Mig äger ingen, och jag äger inte dig heller,

men vi finns för varandra när det gäller

Vi är varandra trogna, om än vi försvinner långt bort i tankar

När det blåser och stormar vi är varandras livbåt och ankar

Vi litar på varandra utan misstänksam kontroll,

sanningen och förtroendet finns alltid inom räckhåll

Vi talar förtroligt, vi gråter tillsammans och skrattar, 

i den överenskomna tystnaden vi varandra uppskattar

Vi lyfter varandra och vardagen berikar,

vi behandlar varandra som äkta jämlikar

Jag tycker om att vara mig själv i ditt sällskap,

det är hos dig jag finner sann och äkta vänskap

Jag tar din hand och följer dig till din innersta vrå,

om än jag är ensam i mig själv, så är vi ändå två

Det finns inget alltid, det finns bara nu,

och just nu i mitt hjärta finns kanske du

Störst av allt är kärleken

  

Pengarna har makten..och makten har pengarna!

Kollar på Nyhetsmorgon och ser att Donald Trump segrade i primärvalet i South Carolina, och jag blir mörkrädd. Vad är det som händer i världen egentligen? Vilka väljer vi som makthavare? Större delen av världens länder är så korrumperade och folket har egentligen ingen giltig röst. Ta Nordkorea, Somalia och Rumänien till exempel. I Somalia har inga allmänna val hållits sedan 1969.
Här hemma i Sverige där vi har fri rösträtt så har plötsligt Sverigedemokraterna blivit ett av landets största partier. I Danmark har vi Danske Folkeparti, i Finland Sannfinländarna, i Frankrike Nationella Fronten och i Tyskland har vi NDP. Det är skrämmande att extremisterna börjar få övertaget i demokratiska och fria länder. Det humana samhälle som tagit många år att bygga upp, håller vi nu på att rasera. Hur nyttjar vi vår valfrihet egentligen?
Vi ser runt om i världen hur länder stänger sina gränser och har som mål att bara bygga högre och högre murar. Det borde ju vara precis tvärtom. Vi behöver bygga broar.

När ska giriga makthavare och politiker förstå att vi lever på en och samma planet och att vi behöver göra allt för att samsas? Om vi fördelade jordens resurser jämlikt så skulle ingen människa behöva svälta. Vi måste se till att vi får jämställda villkor världen över. Våra naturtillgångar måste vi samsas om. Olja, vatten, malm, gas och metaller tillhör oss alla som bor på denna planet.
Naturen lever sitt eget liv och naturkrafterna och klimatet rår vi inte på. Där det en gång varit frodigt och bördigt, är det nu torka och öken. Vi kan vara säkra på att allt kommer att förändras vare sig vi vill det eller inte. Rika välmående länder, kan plötsligt bli katastrofdrabbade om exempelvis tillgången till färskvatten stryps.

Hur mycket vet vi egentligen om kärnvapenkapprustningen i världen? USA och Sovjet skrev på ett fredsavtal 1986 om viss avveckling. Kan vi känna oss säkra för det? Hur ser det ut i Mellanöstern och Asien? Nordkoreas Kim Jong-Un trappar upp landets kärnvapenförmåga och nyligen avslöjades deras kärnvapentester med missiler och vätebomber.

I USA kan vilken idiot som helst ställa upp som presidentkandidat bara du har tillräckligt med pengar för att driva en valkampanj. Med en förmögenhet på 4 miljarder dollar, så kan Donald Trump betala sin framgång som presidentkandidat med egna medel. Maktlystnad, girighet och en välfylld börs verkar vara de egenskaper som krävs för att nå toppen. Vår värld är en osäker plats att leva i. Vi har fortfarande maktstrukturer som tillhör medeltiden.

Var och en av oss kan göra skillnad. Vi måste börja med oss själva. Vill vi bygga murar eller bygga broar? Vill vi vara giriga och egoistiska, eller vill vi visa medkänsla, tolerans och kärlek i ord och handling?
Valet är ditt! ( än så länge har vi iallafall rösträtt i Sverige )

 När det gäller USA, så håller jag tummarna för Hillary!

Lånad bild

Alla Hjärtans Dag

Enligt uppgifter från Svensk Handel så firas Alla hjärtans dag i Sverige av ca 56 % svenskar. Vanligaste gåvan är blommor ( företrädesvis röda rosor ) och den mest uppskattade gåvan är att bjuda sin bättre hälft på middag.
Själv är jag måttligt intresserad av alla dessa kommersiella bemärkelsedagar och temadagar. Jag tycker det är självklart att ge kärlek till de man älskar året runt, och att visa uppskattning till sina föräldrar även på andra dagar än Fars dag och Mors dag. Jag tycker inte vi behöver fira Kanelbullens dag, när de flesta mår bäst av att låta bli att äta kanelbullar.
Hur många har uppmärksammat att vi firar Tankens dag varje år den 07 februari? Den dagen gick nog ganska obemärkt förbi för dom flesta, fastän det är den dag vi behöver allra mest. Tankens dag är till för att vidga medvetandet och få oss att tänka bättre tankar. Vi vet ju att allt skapas från en tanke och att tankens kraft är enorm. Visserligen har Tankens dag bara firats sedan 2010, men det är en dag väl värd att uppmärksamma. Världen är i stort behov av bättre tankar. Tankar i stort och smått, hos var och en.

Alla Hjärtans dag kan vara en ganska kränkande och sorglig dag, för de som ingen hjärtevän har och för de som inte har nära och kära. Alla hjärtans dag ställer krav på uppskattning och skapar onödiga förväntningar. Ömhetsbevis och kärleksbetygelser kan vi ge varandra närsomhelst och vi behöver inte invänta något särskilt tillfälle. Det tillfället kanske aldrig kommer. En dag kan det vara för sent.
Kärlek är något vi måste vårda, och inget vi kan ta för givet. Kärleken är som en blomma som växer bäst där den får gro i rätt jord, och får lagom dos av sol, vatten och näring. Där kan den växa och spridas. Utan rätt förutsättningar så vissnar också kärleken. Till slut så dör den, om den inte lyckas den slå ny rot. Vill det sig riktigt illa så utrotas den och marken blir aldrig mer bördig och fruktbar.

Om vi gör alla dagar till hjärtedagar och alltid sätter kärleken i fokus, så skapar vi en bättre värld tillsammans. Just nu behöver världen all kärlek den kan få. Kärlek är något vi alla kan bidra med och den kostar ingenting.

PS.

Sopa framför egen dörr..

I mitt förra inlägg valde jag att belysa påhoppet och drevet mot Margot Wallström.
Tänk om vi skulle börja med att syna oss själva i samma utsträckning som vi synar politikerna och våra folkvalda i sömmarna. Väldigt många av oss vågar inte rannsaka oss själva och syna våra egna fel och brister. Medan vissa bara vill plåga sig själv och bara fokusera på sina tillkortakommanden.

Vilken bild vill du visa upp på sociala medier?

Men de allra flesta vill nog visa upp en snygg fasad och förskönad bild av sig själv. Många vågar inte se sina egna fula sidor eller sitt eget ansvar när saker och ting går fel. Vi skjuter hellre över skulden på andra. Om vi verkligen skulle granska oss själva på djupet så skulle vi upptäcka att allt det vi ser hos våra fiender och dem vi avskyr också finns inom oss själva. I större eller mindre grad.

Alla har vi någon gång ljugit, intrigerat, manipulerat, sårat, varit ego och varit elaka. Även om det skedde för länge sedan, i barndomen eller i ungdomen. Vi har alla våra fula sidor som vi inte vill kännas vid, eller låtsas om. Även om det bara försiggår i tankarna så finns det ändå där. Alla bajsar, men ingen pratar om det. Vi vill helst bara visa upp vårt vackra yttre skal, och hakar gärna på när det finns möjlighet att klanka ner på någon annan som gjort ett fel eller misstag. Att sänka andra är ett bedrägligt sätt att höja sig själv. Många politikerdebatter är exempel på detta.
Om man verkligen vill sticka ut från mängden och höja sig över andra så borde man avstå från alla såna former av attacker. Framförallt handlar det om att höja sig över sitt eget ego, och inte låta det styra och ställa. Egot vill inget hellre än att manipulera, intrigera, klandra, hata och nedgöra andra.

Istället för att offentliggöra vårt fula inre så är det lätt att dölja det med kosmetika och en falsk status.
Vi ser på oss själva som goda människor för att vi skänker 200 kr i månaden till välgörenhet. Samtidigt går vi förbi tiggaren på stan och köper en hårbehandling eller nya naglar för 1500 kr utan att blinka...( "because I'm worth it" ). Vi köper ett nytt tv-spel till tonåringen därhemma istället för att ge kvalitetstid och möjlighet till djupare samtal. Vi är egoistiska utan att vilja vara det, än mindre framstå som det. När vi granskar oss själva på djupet, så kanske vi ser att vi inte är så mycket bättre än de där människorna som vi förfasas över. I både stort och smått.
Fel och brister har vi alla, och det måste vi förlåta oss själva för. Men framförallt så kanske vi inte ska vara så snabb att döma andra. När det gäller andra människor så har vi ju inte ens hela bilden framför oss. Till och med bilden av oss själva är ju förvrängd.
Precis som i förra inlägget, så är dagens ordspråk : "Sopa mattan framför din egen dörr"

Mygg å kameler..

  Brasilien drabbades för några månader sedan av den största miljökatastrofen i landets historia någonsin. Floden Rio Doce blev helt ödelagd och förgiftad sedan en damm från en gruvanläggning brustit. Vattnet som försörjer 3 miljoner människor är nu förgiftat av arsenik, bly, kvicksilver och fotogen. All fisk har dött och jättesköldpaddan hotas av utrotning till följd av detta. De som lever på fisk och turistnäring, har inte längre någon försörjning. Gruvbolaget vill inte ta sitt ansvar och hela skandalen tystas ner på grund av olika ekonomiska intressen. Det beräknas ta mer än 100 år att återställa skadorna och få floden ren igen. Om detta har det inte hörts speciellt mycket i media. Varken i Sverige eller utomlands. Allt tystas ner.

Det är skrämmande hur media många gånger silar mygg, men sväljer kameler. Jag vet inte om jag är fel ute, men jag har inte förstått omfattningen och proportionerna i Margot Wallströms lägenhetsaffär. Jag förstår inte varför medierna väljer att starta ett drev mot Margot Wallström och fackförbundet Kommunal, och göra en sådan stor sak av detta. Margot Wallström tillhör vårt lands högsta politiker och ansvarar för Sverige och vår utrikespolitik. En enormt viktig position och avgörande för Sveriges framtid. När hon så saknar bostad i Stockholm, så blir hon erbjuden en hyresrätt av Kommunal och får gå före i bostadskön. Vad skulle hon ha gjort istället? Hoppat runt och bott i andrahandsbostäder som många nyinflyttade får göra? Skulle hon ha orkat med sitt ansvarsfyllda uppdrag då? Visst kunde det kanske ha funnits bättre alternativ som inte stuckit lika mycket i medborgarnas ögon, men detta kanske var det lättaste och minst tidsödande alternativ som stod till buds just då. Men en politiker får inte göra några som helst små fel utan att dömas ut. Då spelar det ingen roll hur mycket gott de åstadkommit i övrigt. Man väljer att granska, syna och kritisera in i minsta detalj när minsta misstanke om att något minsta fel begåtts. Det är sällan politikerna möts av motsatsen i samma utsträckning, det vill säga att de rosas, hyllas och höjs till skyarna för deras framsteg och det viktiga arbete de åstadkommer.

När det kommer till denna lägenhetsaffär, så rasar folket och agerar. Kommunal tappade ett tag tusen medlemmar per dag, när medlemmar tog ställning och lämnade förbundet. Precis som om det skulle göra situationen bättre för dom själva eller någon annan för den delen. Att få en bostad, ett jobb eller andra favörer genom kontakter pågår på alla nivåer i samhället. Svågerpolitik och vänskapskorruption pågår överallt. De flesta av oss har någon gång dragit nytta av vår position i samhället, vare sig det gäller kollegialt eller bland släkt och vänner.

Lånad bild

Jag är verkligen ingen vän av korruption och maktmissbruk, men ibland tycker jag att proportionerna blir fel och att kraft och energi läggs ned på fel saker. Vi har en värld och ett samhälle där det råder korruption i en betydligt högre grad, som inte uppmärksammas och som bara får fortgå utan att de flesta reagerar. Det pågår krig, miljökatastrofer, tortyr, djurplågeri, svält, läkemedelsskandaler, maffia, våld och kriminalitet. Jag önskar att vi tar vår samlade energi och kraft och fokuserar på det som verkligen är av betydande värde för vår framtid. Tänk om vi tog ställning på allvar i allt som vi företar oss. Tänk om vi tog ansvar för konsekvenserna för vårt eget handlande först och främst, innan vi häcklar andra och hakar på drevet. Sopa rent framför din egen dörr, lyder ett bra ordspråk.