Godafton gott folk!
Hur är läget? Dras du liksom jag med i den analkande julstressen, trots att du inte vill det och trots att du bestämt dig för att nöja dig med en enklare jul?
Det är svårt att stå emot köphysterin och alla erbjudanden som prackas på en. Det är svårt att tacka nej till alla bjudningar, julfester, glöggprovningar och släktens förväntningar på samvaro. Men det kanske är ännu svårare att inte bli bjuden. Att vara gammal, bortglömd, fattig, ensamstående, flykting eller nyseparerad är inte heller lätt när julhysterin tar fart.
Alla vet vi att julen är köpmännens tid och att det inte längre existerar julefrid. Det är bara något som förmedlas i reklamteve och i annonsblad.
Snart är det val igen och valdebatten är redan igång. Hur ska man rösta den här gången då? I vanlig ordning så presenterar kvällspressen jämförelser som talar om hur mycket extra pengar vi får i plånboken om vi röstar rött eller blått. Är det bara det som folk tänker på? Pengar?
Pengar styr den här världen och ingen vill egentligen ha det så. De flesta klagar på att tiden inte räcker till. För pengarna verkar ju alltid räcka till. Folk konsumerar mer än någonsin och julhandeln slår rekord år efter år. Folk renoverar och slänger ut fullt fungerande kök bara för att de vill ha en snyggare design, en snyggare fasad att visa upp.
Sen går det som det går och man har renoverat sönder sitt äktenskap och fått dysfunktionella barn som inte fungerar i skolan för man har glömt bort att fostra dem i hemmet.
Sen sitter exmakarna på varsitt håll i en sunkig förort och funderar på vad som gick fel. På något vis så har de fortfarande råd med varsitt hushåll, varsin bil och dubbla utgifter på det mesta.
Med tanke på det så borde de tidigare ha haft en massa pengar över varje månad när de levde tillsammans och delade på allt. De borde ha haft råd att gå ner i tid på jobbet och ägna mera tid till sina barn och till varandra. Men väldigt få tänker så. Istället för att satsa på relationen så satsar man på ett nytt hus, en ny bil, båt, sommarstuga och utlandssemestrar samtidigt som man tuggar lyckopiller och magsårsmedicin för att orka med vardagen.
Vi behöver inte mera pengar i plånboken och skattelättnader, vi behöver mera tid och mindre stress. Vi behöver varandra.
Vi har det alldeles för bra i Sverige om vi jämför med resten av världen som lever i krig, fattigdom och misär. Vi är så förbaskat bortskämda och skämmer bort det uppväxande släktet med teknikprylar och märkesvaror som inte kommer att gagna dem ett skit när de når vuxenlivet. De kommer att få det tufft. De kommer att sitta där med sina gamnackar och glo i sina telefoner och inte fatta vad livet går ut på, om vi inte sätter stopp. Nu!
Om vi nöjer oss med mindre kommer vi att få mer. Mer av sånt som vi behöver och mår bra av. Vi kan skippa bilen och få motion på köpet. Vi kan skita i den fina yttre fasaden och se till att bygga upp oss själva för att må bra. Vi kan stänga av tv och dator och ägna oss mera åt sällskapsspel och livliga diskussioner.
Vi kan strunta i pulled pork, macarons, årets glögg, och Morbergs viner och istället äta ärtsoppa på burk och inse att man överlever i det enkla. Eller rättare sagt det enkla är en nödvändighet för överlevnad. Filippinernas överlevande offer vet hur man gör för överleva med enkla medel, de är så illa tvungna. Vi i Sverige har alla resurser vi behöver för att skapa oss en tillfredsställande värld där vi alla kan må bra, men vi gör det inte. Varför?
Hur är läget? Dras du liksom jag med i den analkande julstressen, trots att du inte vill det och trots att du bestämt dig för att nöja dig med en enklare jul?
Det är svårt att stå emot köphysterin och alla erbjudanden som prackas på en. Det är svårt att tacka nej till alla bjudningar, julfester, glöggprovningar och släktens förväntningar på samvaro. Men det kanske är ännu svårare att inte bli bjuden. Att vara gammal, bortglömd, fattig, ensamstående, flykting eller nyseparerad är inte heller lätt när julhysterin tar fart.
Alla vet vi att julen är köpmännens tid och att det inte längre existerar julefrid. Det är bara något som förmedlas i reklamteve och i annonsblad.
Snart är det val igen och valdebatten är redan igång. Hur ska man rösta den här gången då? I vanlig ordning så presenterar kvällspressen jämförelser som talar om hur mycket extra pengar vi får i plånboken om vi röstar rött eller blått. Är det bara det som folk tänker på? Pengar?
Pengar styr den här världen och ingen vill egentligen ha det så. De flesta klagar på att tiden inte räcker till. För pengarna verkar ju alltid räcka till. Folk konsumerar mer än någonsin och julhandeln slår rekord år efter år. Folk renoverar och slänger ut fullt fungerande kök bara för att de vill ha en snyggare design, en snyggare fasad att visa upp.
Sen går det som det går och man har renoverat sönder sitt äktenskap och fått dysfunktionella barn som inte fungerar i skolan för man har glömt bort att fostra dem i hemmet.
Sen sitter exmakarna på varsitt håll i en sunkig förort och funderar på vad som gick fel. På något vis så har de fortfarande råd med varsitt hushåll, varsin bil och dubbla utgifter på det mesta.
Med tanke på det så borde de tidigare ha haft en massa pengar över varje månad när de levde tillsammans och delade på allt. De borde ha haft råd att gå ner i tid på jobbet och ägna mera tid till sina barn och till varandra. Men väldigt få tänker så. Istället för att satsa på relationen så satsar man på ett nytt hus, en ny bil, båt, sommarstuga och utlandssemestrar samtidigt som man tuggar lyckopiller och magsårsmedicin för att orka med vardagen.
Vi behöver inte mera pengar i plånboken och skattelättnader, vi behöver mera tid och mindre stress. Vi behöver varandra.
Vi har det alldeles för bra i Sverige om vi jämför med resten av världen som lever i krig, fattigdom och misär. Vi är så förbaskat bortskämda och skämmer bort det uppväxande släktet med teknikprylar och märkesvaror som inte kommer att gagna dem ett skit när de når vuxenlivet. De kommer att få det tufft. De kommer att sitta där med sina gamnackar och glo i sina telefoner och inte fatta vad livet går ut på, om vi inte sätter stopp. Nu!
Om vi nöjer oss med mindre kommer vi att få mer. Mer av sånt som vi behöver och mår bra av. Vi kan skippa bilen och få motion på köpet. Vi kan skita i den fina yttre fasaden och se till att bygga upp oss själva för att må bra. Vi kan stänga av tv och dator och ägna oss mera åt sällskapsspel och livliga diskussioner.
Vi kan strunta i pulled pork, macarons, årets glögg, och Morbergs viner och istället äta ärtsoppa på burk och inse att man överlever i det enkla. Eller rättare sagt det enkla är en nödvändighet för överlevnad. Filippinernas överlevande offer vet hur man gör för överleva med enkla medel, de är så illa tvungna. Vi i Sverige har alla resurser vi behöver för att skapa oss en tillfredsställande värld där vi alla kan må bra, men vi gör det inte. Varför?
 |
| Vi skapar själva taggtråden som hindrar oss från att leva livet fullt ut |
