Äntligen lite lugn och ro..

"Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer" brukar man säga. Det kanske inte riktigt stämmer, men helt klart dyker det upp andra typer av problem i de olika åldrarna. De senaste dagarna har jag varit chaufför och lakej för två tjejer som närmar sig tonåren. Dottern har haft med sig sin "plastsyster" för första gången i min stuga och ville naturligtvis visa ALLT på en gång. Med "plastsyster" menar jag alltså mitt ex nya kvinnas dotter. Hängde ni med där? Det känns som lite extra ansvarsfullt att vara vuxen och förälder när man tar ansvar för någon annans barn, speciellt en "plastsyster". Men det är ju såklart jätteroligt och inte mer än rätt, då mitt ex nya kvinna även ansvarar för min dotter ibland. Våra barn är lyckligt lottade som har många ansvarstagande vuxna omkring sig, och det är viktigt att odla goda relationer. Kommer att tänka på min favoritbok "Profeten" av Kahlil Gibran och här kommer en liten bit från en text:
Ert barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men är inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.

Tillbaka till ämnet. Jag har alltså sedan i onsdags skjutsat runt tjejern i Höga Kusten. Rotsidan, Nordingrå, Mjällom, Norrfällsviken. Vidare var det ett evigt tjat om att åka till Dollarstore i Kramfors, så det fick bli en tur dit också. Sedan har jag kört fram och tillbaka otaliga gånger till badplatsen. Det är ungefär 500 meter att gå dit, men eftersom vi har så mycket att bära med oss varje gång så tar vi bilen. Orkar inte gå med solsängar, picknic-korg, badmadrasser och andra strandtillbehör som bara måste med. Varje kväll måste avslutas med kvällsdopp och tvagning av hår och kropp. Min dotter är ytterst otålig och allt ska ske i samma sekund som hon tänker det. Hon tjatar på mig att bli klar för avfärd, men när det så är dags, så måste hon byta kläder och leta efter sina saker. Således får jag stå och vänta på henne, typ en halvtimme. Sånt gör mig vansinnig. Äta vill dom göra hela tiden. Direkt efter frukost frågar dom efter lunch. Sen är det fika, middag och kvällsfika. Jag gör inget annat än fixar mat och diskar känns det som ibland. Förutom att plocka upp efter dom och leta efter deras grejer. Inte går dom och lägger sig på kvällarna heller. Nej, dom är uppe till midnatt, när mina ögon börjar gå i kors. Efter att vi lagt oss följer surr och fnitter och jag kan omöjligt sova. Igårkväll började dom förbereda sig för att åka till Sundsvalls Gatufest för att se deras idol Eric Saade. Dottern har målat hans namn på en vit skjorta och på naglarna, en bokstav på varje finger med nagellack. De har provat smink och kläder otaliga gånger och de förbereder sig mentalt för att få träffa Eric. De räknar med att få hans autograf och att få säga några ord till honom. Kanske tar han upp någon av dem på scenen också...De drömmer om honom på nätterna, och dagdrömmer på dagarna.
Idag blev de hämtade av deras respektive pappa och mamma. Mitt ex och hans kvinna plockade upp de förväntansfulla och otåliga brudarna, som såg ut som några "hot chics" när de gav sig iväg.

Äntligen infann sig semesterlugnet i stugan som jag väntat på i två veckors tid. Jag får vila ut idag och imorgon. På måndag väntar jobbet och de ordinarie rutinerna. Tänk vad fort tiden går nuförtiden. Ikväll ska jag bara njuta av tystnaden och få ro i min stressade själ. Jag ler inombords och hoppas att tjejernas förväntningar infrias ikväll och tänker att jag är lyckligt lottad som fått umgås med dessa små yrhättor under dessa vackra dagar. Snart är även den tiden förbi.