Äntligen! Jag har försökt ta mig till Caminito del Rey sedan de öppnade den renoverade leden i mars 2015. Då såldes biljetterna ut för hela säsongen på ett kick. År 2016 ändrades reglerna så att man kan boka max 2 månader i förväg. Jag köpte 4 biljetter i somras, men då var det nästan 40 grader i skuggan och av olika orsaker åkte jag aldrig och biljetterna förföll. Den här gången var det lättare att få tag på biljetter och det var heller inte högsäsong.
Vi tog tåget från Maria Zambrano i Malaga till El Chorro, som tar ca 40 minuter. Framme vid tågstationen, så väntade en grön shuttlebuss ( går att köpa till när man köper inträdesbiljetten ) som tog oss på serpentinvägar till ingången mot själva El Caminito. Först fick vi vandra på en naturstig 2,7 km genom vacker terräng innan vi kom fram till biljettspärren. Där fanns personal som delade ut hårnät och hjälmar ( obligatoriskt att ha på under hela vandringen på grund av risk för ras och nedfallande stenar ). Personalen instruerade kort om leden och gav oss olika förhållningsregler. Sen var det fritt att äntra den 5 km långa leden och gå i egen takt.
Innan jag åkte var jag inte helt säker på att jag skulle våga. Tänk om jag skulle få svindel och panik! Men jag vande mig snabbt vid höjden och det gick hur bra som helst. Jag vågade till och med gå över både den svajande hängbron och gå ut på platån vars golv var gjord av glas. Jag vågade till och med luta mig över räcket!
Vi hade en fantastisk tur med vädret. Strålande solsken och ca 23 grader i luften. Perfekt vandringsväder! Vi gick i ganska raskt takt och passerade en hel del turister som det gick trögare för. Gamla tjocka tanter med klämmande klackskor som satt och pustade vid kanten där det fanns möjlighet, och familjer som passade på att äta upp medhavd matsäck. Passagerna var bredare än jag förväntat mig och var ca en meter bred på de flesta ställen. Det kändes stabilt och tryggt. Under oss fanns den gamla smala leden som vittrat sönder, där många turister riskerat sitt liv för att gå på en av världens farligaste leder. Under år 1990-2000 så dog totalt 5 turister där, och efter det beslöt de spanska myndigheterna att stänga leden och så småningom renovera den.
Det kan vi vara glada för idag. Nu tillåts ca 600 turister per dag och nästan alla dagar blir fullbokade. Det är en helt fantastisk naturupplevelse! Vid dåligt väder och kraftig vind så stängs leden. Jag var väldigt glad för att det inte blåste mer än det gjorde.
Vi hade räknat med att det skulle ta ca 3-4 timmar att gå leden, vilket vi blivit informerade om på förhand. Dock tog det oss inte mer än 1,5 timme att gå från början till slut, totalt 7,7 km. Vi satte oss och åt vår matsäck och beundrade utsikten en stund innan vi lämnade tillbaka hjälmarna. Sedan gick vi tillbaka till tågstationen, drack en cappuccino och hoppade på ett tåg tillbaka till Malaga, 3 timmar tidigare än beräknat. Biljettkontrollanten verkade inte bry sig om att vi hade fel avgångstid på vår biljetter, som tur var. En härlig dagstur som varmt rekommenderas om ni är i närheten av Malaga!
Vi tog tåget från Maria Zambrano i Malaga till El Chorro, som tar ca 40 minuter. Framme vid tågstationen, så väntade en grön shuttlebuss ( går att köpa till när man köper inträdesbiljetten ) som tog oss på serpentinvägar till ingången mot själva El Caminito. Först fick vi vandra på en naturstig 2,7 km genom vacker terräng innan vi kom fram till biljettspärren. Där fanns personal som delade ut hårnät och hjälmar ( obligatoriskt att ha på under hela vandringen på grund av risk för ras och nedfallande stenar ). Personalen instruerade kort om leden och gav oss olika förhållningsregler. Sen var det fritt att äntra den 5 km långa leden och gå i egen takt.
Innan jag åkte var jag inte helt säker på att jag skulle våga. Tänk om jag skulle få svindel och panik! Men jag vande mig snabbt vid höjden och det gick hur bra som helst. Jag vågade till och med gå över både den svajande hängbron och gå ut på platån vars golv var gjord av glas. Jag vågade till och med luta mig över räcket!
Vi hade en fantastisk tur med vädret. Strålande solsken och ca 23 grader i luften. Perfekt vandringsväder! Vi gick i ganska raskt takt och passerade en hel del turister som det gick trögare för. Gamla tjocka tanter med klämmande klackskor som satt och pustade vid kanten där det fanns möjlighet, och familjer som passade på att äta upp medhavd matsäck. Passagerna var bredare än jag förväntat mig och var ca en meter bred på de flesta ställen. Det kändes stabilt och tryggt. Under oss fanns den gamla smala leden som vittrat sönder, där många turister riskerat sitt liv för att gå på en av världens farligaste leder. Under år 1990-2000 så dog totalt 5 turister där, och efter det beslöt de spanska myndigheterna att stänga leden och så småningom renovera den.
Det kan vi vara glada för idag. Nu tillåts ca 600 turister per dag och nästan alla dagar blir fullbokade. Det är en helt fantastisk naturupplevelse! Vid dåligt väder och kraftig vind så stängs leden. Jag var väldigt glad för att det inte blåste mer än det gjorde.
Vi hade räknat med att det skulle ta ca 3-4 timmar att gå leden, vilket vi blivit informerade om på förhand. Dock tog det oss inte mer än 1,5 timme att gå från början till slut, totalt 7,7 km. Vi satte oss och åt vår matsäck och beundrade utsikten en stund innan vi lämnade tillbaka hjälmarna. Sedan gick vi tillbaka till tågstationen, drack en cappuccino och hoppade på ett tåg tillbaka till Malaga, 3 timmar tidigare än beräknat. Biljettkontrollanten verkade inte bry sig om att vi hade fel avgångstid på vår biljetter, som tur var. En härlig dagstur som varmt rekommenderas om ni är i närheten av Malaga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar