En kvinna av idag

Jag tror mig tillhöra den nya generationen. Den moderna svenska kvinnan som är självständig och minst lika kompetent som en man. Ok, en man kanske är fysiskt starkare, men i övrigt är vi jämställda. Jag tänker aldrig ställa upp som en tjänstepiga för att utföra hushållsnära tjänster till min partner, bara av den anledningen att jag är kvinna. Jag gör det inte heller för mina äldre barn, bara för att jag är mamma. När de är stora nog att hjälpa till med sysslorna i hemmet så finns det ingen anledning att jag ska slava och slita ut mig, bara för att jag är kvinna och mamma. Barn behöver inga curlingföräldrar. Barn behöver få lära sig att stå på egna ben och ta ansvar för sig själv. Det gör att dom växer och får självförtroende. Det är min filosofi.

Den moderna kvinnan är en fri människa. Den moderna kvinnan tar för sig av livet, utan att först fråga mannen om lov. Den moderna kvinnan tjänar sina egna pengar och står för sina egna utgifter. Den moderna kvinnan står inte i tacksamhetsskuld gentemot en man. Hon behöver inte sälja sin kropp och sin stolthet, för att få ett par nya skor eller för att få däcken bytta på sin bil. Den moderna kvinnan vågar säga vad hon tycker och kan dra fula historier, utan att behöva skämmas inför sin man. Den moderna kvinnan kan umgås fritt med sina väninnor och åka på helgkurser och utlandsresor, utan att hennes partner tar illa upp. Hon betalar ju själv, och hon ger dessutom sin man samma frihet som hon själv eftersträvar. Det är ett jämställt och jämbördigt förhållande hon lever i. Den moderna kvinnan klär sig som hon själv vill, inte för att behaga mannen. Jag kommer aldrig att gå i poplinkappa, hatt och tjocka stödstrumpbyxor. Jag kommer heller aldrig att dra på mig nätstrumpor, stilettklackar och leopardmönstrat fodral. Säg till mig isåfall! Jag vill varken vara tant eller slampa. Egentligen vill jag inte alls följa modet, utan bara ha de kläder jag trivs i, oavsett om de är moderna eller inte. Inombords kommer jag nog alltid att vara tjej.  Vilka tjejer i min generation kommer att gå in på Hatt-Nytt i stan och köpa sig en ful kärringhatt, bara för att det hör till en viss mogen ålder? Nä, då sätter jag hellre på mig dotterns gamla leksakstiara och låtsas som att jag är den prinsessa som jag alltid vägrat vara.

Något ljuvt väsen spunnen av socker har jag aldrig varit, och jag är heller ingen bitch eller rödstrumpa. Jag är bara ett rekorderligt fruntimmer som vet vart skåpet ska stå. Har alltid fått höra att jag varit för snäll mot mina karlar. Men jag behandlar dem bara som jag själv vill bli behandlad. Kärleksfullt, rättvist och med respekt.