söndag 2 september 2012

Desperate housewife...

Jag har verkligen sänkt kraven när det gäller hem och hushåll, om jag jämför hur jag var i början av min karriär som husmor. Mina far- och mormödrar vänder sig säkert i graven när de ser hur jag sköter mig som husfru. Det första man möts av när man kommer hem till mig är säkert 30 par skor innanför ytterdörren, som ligger huller om buller på hallgolvet. Tvättpåsarna ligger ouppackade på golvet och på köksbordet ligger högar med post. I frysen finns inga hembakade bullar eller matlådor. Fönstren är oputsade och skafferiet ostädat. Det är stökigt och alldeles för mycket grejer ligger framme. Egentligen vill jag inte ha det så. När jag var yngre var det otänkbart. Men idag prioriterar jag så mycket annat. Jag vill träna, skriva, hänga vid datorn, läsa och se på tv ibland. Tiden räcker inte till. Jag hinner inte med att fredagsstäda, sylta, safta och byta gardiner.

Men ibland gör jag mina ryck, för jag tycker i varje fall inte om smuts. Stökigt kan det få vara, men inte skitigt. Så ibland samlar jag all min kraft och dammsuger, dammtorkar, svabbar av golven, rensar bort äckel i avloppet i badrummet, frostar av frysen, rengör kylskåpet och bakom spisen. Jag vädrar, byter sängkläder och torkar av lister och gnor i alla hörn. Sorterar in post i prydliga pärmar och sorterar kläder i garderoberna. Jag till och med bakar matbröd och sockerkaka. Jodå, jag kan om jag VILL. Men för det mesta ids jag inte och tar mig istället tid för det jag tycker är roligare just då. Men visst är det skönt när hemmet skiner och var sak ligger på sin plats. Jag kommer ihåg när jag var liten och var hemma hos min kompis Maria. De hade handdukar i badrummet för olika ändamål. Små skyltar visade vilket. En för händer, en för ansikte och en för stjärt. Jag minns när jag råkade ta fel handduk när jag torkade mina händer:
- Du torkar dig med stjärthandduken!!!! skrek min kompis och hennes ögon lyste av skräck.
I mitt hem har vi klarat oss utan speciella stjärthanddukar.

När allt är klart och jag får sätta mig vid köksbordet med nybryggt kaffe och nybakad bulle är det verkligen mödan värd. Då känner jag mig som Bree i Desperate Housewifes. Den perfekta husfrun. Även fast håret står på ända och min mjukisoverall är fläckig och ful, och bullen blev lite bränd.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar