Som jag tidigare berättat om så händer det ofta dråpliga saker i min tvättstuga. Ni har redan hört om han som försökte kyssa mig och fria till mig. Och om den elaka kvinnan som jag nästan hamnade i slagsmål med, och om mannen som diskade två veckors disk i tvätthon. Ni har hört om tanten som brukar ha picnic i tvättstugan och andra lustiga anekdoter.
Idag gick min tvättstuga åter igen till historien och det kunde ha blivit den sista historian jag berättade, eftersom tvättstugan bokstavligen var nära att gå upp i rök idag.
Idag tvättade jag otaliga maskiner eftersom min stackars katt Svenne kissat ner alla sängkläder, plädar och filtar i lägenheten. Han har återigen drabbats av urinsten och springer runt och skvätter på allt. Katter har den benägenheten att vilja kissa på något mjukt eftersom de har så ont i apparaten. Det luktar inte speciellt gott, det luktar sjukt och fränt och jag skämdes när jag packade upp tvätten och la in i maskinerna, när grannen stod alldeles intill och säkert kände den hemska odören.
Nåväl, jag tvättade, packade torktumlarna och hängde upp byken i torkskåpet. Jag fortsatte upp i lägenheten och tillagde lite hamburgerslamsor till mig och min dotter som log roat åt det bedrövliga jag serverade. När jag 45 minuter senare kom ner i tvättstugan var lokalen rökfylld och stickande ångor fyllde mina lungor. Jag kunde först inte lokalisera var röken kom ifrån, så jag fläkte upp fönster och dörrar för att vädra ut. Jag kontrollerade alla maskiner och alla tycktes fungera. Ingen säkring hade gått och jag avvaktade ett tag till och vek ihop min tvätt, tills jag såg röken bakom torkskåpet.
Rådig som jag är ringde jag genast brandkåren och 3 minuter senare vällde det ut en samling rökdykare ur en brandbil och även polisen var på plats. Värsta pådraget var igång och jag blev huvudperson i dramat.
En snygg brandförman tog alla mina uppgifter ( mitt telefonnummer såklart....för han vill säkert ringa mig för en date hahahaha...) och jag fick likt Krösa-Maja basunera ut det spännande och dramatiska händelsförloppet. Alla berömde mig för min rådiga insats och sa att utan mitt ingripande så hade vi kanske kunnat vara evakuerade innan kvällen. Nu kom de i tid och lyckades stävja en elbrand som kunde ha slutat olyckligt.
Jag blev erbjuden att åka ambulans till sjukhuset för att kontrollera att jag inte dragit i mig giftiga ångor, men jag avböjde vänligt. Funderade ett tag på att simulera lite och kraxa krampartat, för att sedan be snyggingen bära mig i sina armar till ambulansen och hålla min hand under transporten till akuten. Det hade blivit ännu mer spännande och gett denna historia lite extra krydda, men bestämde mig för att det var lite väl överdrivet. Dessutom hade jag inte tid för det. Jag har ju en sjuk katt och en underbar fästman att ta hand om och dessutom måste jag hinna packa inför nästa utlandsresa. Rökridå för denna gång. Vi hörs efter kommande eskapader!
Idag gick min tvättstuga åter igen till historien och det kunde ha blivit den sista historian jag berättade, eftersom tvättstugan bokstavligen var nära att gå upp i rök idag.
Idag tvättade jag otaliga maskiner eftersom min stackars katt Svenne kissat ner alla sängkläder, plädar och filtar i lägenheten. Han har återigen drabbats av urinsten och springer runt och skvätter på allt. Katter har den benägenheten att vilja kissa på något mjukt eftersom de har så ont i apparaten. Det luktar inte speciellt gott, det luktar sjukt och fränt och jag skämdes när jag packade upp tvätten och la in i maskinerna, när grannen stod alldeles intill och säkert kände den hemska odören.
Nåväl, jag tvättade, packade torktumlarna och hängde upp byken i torkskåpet. Jag fortsatte upp i lägenheten och tillagde lite hamburgerslamsor till mig och min dotter som log roat åt det bedrövliga jag serverade. När jag 45 minuter senare kom ner i tvättstugan var lokalen rökfylld och stickande ångor fyllde mina lungor. Jag kunde först inte lokalisera var röken kom ifrån, så jag fläkte upp fönster och dörrar för att vädra ut. Jag kontrollerade alla maskiner och alla tycktes fungera. Ingen säkring hade gått och jag avvaktade ett tag till och vek ihop min tvätt, tills jag såg röken bakom torkskåpet.
Rådig som jag är ringde jag genast brandkåren och 3 minuter senare vällde det ut en samling rökdykare ur en brandbil och även polisen var på plats. Värsta pådraget var igång och jag blev huvudperson i dramat.
En snygg brandförman tog alla mina uppgifter ( mitt telefonnummer såklart....för han vill säkert ringa mig för en date hahahaha...) och jag fick likt Krösa-Maja basunera ut det spännande och dramatiska händelsförloppet. Alla berömde mig för min rådiga insats och sa att utan mitt ingripande så hade vi kanske kunnat vara evakuerade innan kvällen. Nu kom de i tid och lyckades stävja en elbrand som kunde ha slutat olyckligt.
Jag blev erbjuden att åka ambulans till sjukhuset för att kontrollera att jag inte dragit i mig giftiga ångor, men jag avböjde vänligt. Funderade ett tag på att simulera lite och kraxa krampartat, för att sedan be snyggingen bära mig i sina armar till ambulansen och hålla min hand under transporten till akuten. Det hade blivit ännu mer spännande och gett denna historia lite extra krydda, men bestämde mig för att det var lite väl överdrivet. Dessutom hade jag inte tid för det. Jag har ju en sjuk katt och en underbar fästman att ta hand om och dessutom måste jag hinna packa inför nästa utlandsresa. Rökridå för denna gång. Vi hörs efter kommande eskapader!
Hoppas fler tänker som du.....
SvaraRaderaBrandman