I sommar har jag flängt omkring ganska mycket. Varit runt på Rivieran, gått språkkurs i San Remo, varit på festival i Schweiz, och åkt Rosa Bussarna på Gotland. Men bäst av allt har ändå varit stugan och dess omnejd i Höga Kusten. Vi bor på en av världens vackraste platser och det är på många sätt unikt. Naturen är helt fantastisk med stora gamla skogar, rena sjöar, klar luft och blå himmel. Den här tiden på året är dessutom skogarna fyllda med rikedomar som vem som helst får plocka helt gratis. Det finns blåbär, hallon, smultron, lingon och massor av olika sorters svamp. Det är bara att fylla på skafferiet och proppa frysen full. Hemma hos oss äter vi bara vegetariskt och detta är ett stort bidrag till mathushållningen.
Jag känner mig nästan lite girig när jag går ut i skogen så fort jag får möjlighet och plockar in läckerheterna. Jag tycker det är så synd ifall bären och svampen inte kommer till nytta. Helst skulle jag vilja finkamma området och inte låta ett enda bär gå till spillo, men det går ju inte. Björnarna ska ju ha också. Naturen har sitt eget kretslopp och är inte i behov av oss människor. Men vi behöver naturen och vi ska vara rädda om den. Jag bekymrar mig över klimathotet och tänker på att vi bara har 4 år på oss att vända den negativa utvecklingen.
I år är det verkligen rikt med blåbär, och de är stora som svartvinbär. De ser nästan ut att spricka och riset har på många ställen böjt sig av tyngden och släpar mot marken. Jag plockar och äter minst 2 dl per dag och hoppas att det ska förbättra min syn som bara blir sämre och sämre med åren.
Det är också gott om svamp och jag plockar mest kantareller. I helgen hittade jag ett helt fantastiskt ställe som man bara drömmer om. Jag plockade nästan korgen full på ett och samma ställe! Det har bara hänt mig en gång förut och det var i Norge. När man ser sig omkring och upptäcker bara mer och mer. Där lyser de som guld i den annars så mörka skogen. Jag kan inte bli lyckligare.
I skogen trivs jag verkligen, och där känns det som jag befinner mig i mitt rätta element. Min morfar var skogshuggare och min farmor var en fantastisk bärplockare. Mina föräldrar bor nästan i skogen den här tiden på året och jag förstår att jag har det i blodet. Redan som barn älskade jag att följa med ut i skogen. Jag minns så väl när jag fick följa med pappa ut i skogen och vi satt på någon stubbe och käkade limpmackor med falukorv och drack sockerdricka. Det var himmelriket!
Det är så rofyllt och själsligt läkande att vara i naturen. Dessutom får man frisk luft och motion. Inte minst är det ett välgörande träningspass att knata omkring i skogen och böja sig och sträcka sig om vartannat. Det känns i kroppen när kvällen kommer och man sover gott om natten.
Den här tiden på året äter jag mig nästan less på svampmackor, blåbärskakor och kantarellpajer. Men bara nästan. Man kan ju variera i det oändliga med nya recept och experimentera på egen hand.
Jag känner mig så rik och privilegierad att ha en sommarstuga med skogen som närmsta granne och med närhet till alla vackra platser i Höga Kusten. Det är visserligen en enkel stuga med utedass och avsaknad av ordentliga duschmöjligheter. Men jag har ju nära till sjön. När man jobbat och hållit på hela dagen är det skönt att gå ner till stranden och ta ett kvällsdopp vid bryggan.
Det är alltid en massa pyssel och fix när man har stuga och i sommar har jag fått hjälp att slutföra en del projekt, tack vare händiga starka karlar, familj och goda vänner. Nästa sommar tänkte jag ge mig på lite nya projekt och jag längtar redan att få ta tag i det. Mitt kära smultronställe!
Jag känner mig nästan lite girig när jag går ut i skogen så fort jag får möjlighet och plockar in läckerheterna. Jag tycker det är så synd ifall bären och svampen inte kommer till nytta. Helst skulle jag vilja finkamma området och inte låta ett enda bär gå till spillo, men det går ju inte. Björnarna ska ju ha också. Naturen har sitt eget kretslopp och är inte i behov av oss människor. Men vi behöver naturen och vi ska vara rädda om den. Jag bekymrar mig över klimathotet och tänker på att vi bara har 4 år på oss att vända den negativa utvecklingen.
I år är det verkligen rikt med blåbär, och de är stora som svartvinbär. De ser nästan ut att spricka och riset har på många ställen böjt sig av tyngden och släpar mot marken. Jag plockar och äter minst 2 dl per dag och hoppas att det ska förbättra min syn som bara blir sämre och sämre med åren.
Det är också gott om svamp och jag plockar mest kantareller. I helgen hittade jag ett helt fantastiskt ställe som man bara drömmer om. Jag plockade nästan korgen full på ett och samma ställe! Det har bara hänt mig en gång förut och det var i Norge. När man ser sig omkring och upptäcker bara mer och mer. Där lyser de som guld i den annars så mörka skogen. Jag kan inte bli lyckligare.
I skogen trivs jag verkligen, och där känns det som jag befinner mig i mitt rätta element. Min morfar var skogshuggare och min farmor var en fantastisk bärplockare. Mina föräldrar bor nästan i skogen den här tiden på året och jag förstår att jag har det i blodet. Redan som barn älskade jag att följa med ut i skogen. Jag minns så väl när jag fick följa med pappa ut i skogen och vi satt på någon stubbe och käkade limpmackor med falukorv och drack sockerdricka. Det var himmelriket!
Det är så rofyllt och själsligt läkande att vara i naturen. Dessutom får man frisk luft och motion. Inte minst är det ett välgörande träningspass att knata omkring i skogen och böja sig och sträcka sig om vartannat. Det känns i kroppen när kvällen kommer och man sover gott om natten.
Den här tiden på året äter jag mig nästan less på svampmackor, blåbärskakor och kantarellpajer. Men bara nästan. Man kan ju variera i det oändliga med nya recept och experimentera på egen hand.
Jag känner mig så rik och privilegierad att ha en sommarstuga med skogen som närmsta granne och med närhet till alla vackra platser i Höga Kusten. Det är visserligen en enkel stuga med utedass och avsaknad av ordentliga duschmöjligheter. Men jag har ju nära till sjön. När man jobbat och hållit på hela dagen är det skönt att gå ner till stranden och ta ett kvällsdopp vid bryggan.
Det är alltid en massa pyssel och fix när man har stuga och i sommar har jag fått hjälp att slutföra en del projekt, tack vare händiga starka karlar, familj och goda vänner. Nästa sommar tänkte jag ge mig på lite nya projekt och jag längtar redan att få ta tag i det. Mitt kära smultronställe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar