Så har jag varit en sväng till Färöarna ( Fåröarna ). Jag älskar öar och det blir en alldeles speciell känsla när man är isolerad mitt ute i Atlanten mellan Skottland och Island. Vi landade på ön Vagar och planet vinglade in mellan bergen i dimma och blåst. Jag var en aning ängslig, men det blev ändå en mjuk landning av skickliga SAS-piloter ( som alltid ).
På Färöarna blåser det ALLTID och de första dagarna blåste det hård storm på sina håll, med luriga kastvindar. Det var ibland svårt att hålla balansen och motvinden kunde vara så svår att man nästan inte kunde ta sig fram. Ibland kom vindpustar som gjorde att man tappade andan och syret liksom blåste bort.
Vi hyrde bil och tog oss runt så långt vi kunde mellan de öar som förbinds med tunnlar under vattenytan. Det var många branta, smala och läskiga vägar och det blev inte lättare när det blåste så mycket. Man fick tänka sig för var och hur man skulle parkera för att inte riskera att bilen blåste iväg.
Färöarna är mycket kargt och ödsligt. Det växer inga träd här, varför det inte finns något som skyddar mot stormvindarna. Här bor det fler får än människor. Överallt betar får och man får vara på beredd på att får dyker upp på vägen vartsomhelst när man är ute och kör, trots skyddande fårstängsel.
Naturen är vacker och dramatisk. Höga berg, vattenfall, djupa raviner och många branta stup. Kombinationen av stormvindar, dimma och stup gör naturen till en ordentlig dödsfälla om man inte är försiktig. Det var med skräckblandad förtjusning som vi tog oss fram överallt. Vi hade hoppats på fler långa vandringar, men det blev bara en ordentlig dagstur på grund av den hårda blåsten och det oberäkneliga vädret. Vädret växlar hela tiden. Regn, hagel, sol och storm på en och samma dag. Vid ett tillfälle hade vi stannat för att ta bild på en vacker havsvik, men det blåste så hårt, regnade och haglade så vi satte oss snabbt in i bilen. Innan vi hann åka iväg två minuter senare, så hade det hunnit bli sol och den vackraste regnbågen uppenbarade sig. Så det vara bara att gå ut ur bilen igen.
Turistsäsongen hade inte riktigt startat på Färöarna så mycket var stängt, och det var svårt att hitta matställen och de som fanns erbjöd inga kulinariska överraskningar. Det var mest pizza, hamburgare och sånt. Jag trodde att det bara skulle finnas fisk, valspäck och lammkött att tillgå, men där hade jag fel. Att det skulle vara ett dåligt utbud av grönsaker och vegetarisk mat, hade jag räknat med. Allt sådant måste ju importeras. Möjligen finns det några växthus på Färöarna, men jag såg aldrig någon uppodlad mark. Vi hade även tänkt besöka en Michelinrestaurang, men den öppnar inte förrän i april. Men vid närmare titt på menyn, så insåg jag att jag ändå inte hade råd att äta där. En avsmakningsmeny kostar 1400 danska kronor och skulle man vilja lägga till ett dryckespaket ( som jag förmodar är alkoholhaltigt ) så kostar det 1100 danska kronor. En middag där skulle knäcka hela min reskassa.
Jag hade även hoppats på att göra en helikoptertur, men det systemet är inte direkt anpassat för turister. Om man ska åka någonstans så går det inte att åka tur och retur samma dag. Det krävs att du övernattar på någon ö, och det var vi inte beredda att göra. Vi hoppade även över båtfärder eftersom det blåste så kraftigt, och jag ville inte riskera att bli sjösjuk.
Vi hyrde rum i en stuga i småbåtshamnen på ön Vagar och på kvällarna var det helt dött ute på byn. Tur att vi hade kortlek och tärningspel med oss ( ingen tv i stugan heller ).
Sammanfattningsvis så hade vi en mycket trevlig resa och Färöarna måste upplevas på egen hand. Jag åker gärna dit igen under sommartid då det kanske är en aning varmare, men framförallt grönare. Här kommer några bilder från vår resa.
På Färöarna blåser det ALLTID och de första dagarna blåste det hård storm på sina håll, med luriga kastvindar. Det var ibland svårt att hålla balansen och motvinden kunde vara så svår att man nästan inte kunde ta sig fram. Ibland kom vindpustar som gjorde att man tappade andan och syret liksom blåste bort.
Vi hyrde bil och tog oss runt så långt vi kunde mellan de öar som förbinds med tunnlar under vattenytan. Det var många branta, smala och läskiga vägar och det blev inte lättare när det blåste så mycket. Man fick tänka sig för var och hur man skulle parkera för att inte riskera att bilen blåste iväg.
Färöarna är mycket kargt och ödsligt. Det växer inga träd här, varför det inte finns något som skyddar mot stormvindarna. Här bor det fler får än människor. Överallt betar får och man får vara på beredd på att får dyker upp på vägen vartsomhelst när man är ute och kör, trots skyddande fårstängsel.
Naturen är vacker och dramatisk. Höga berg, vattenfall, djupa raviner och många branta stup. Kombinationen av stormvindar, dimma och stup gör naturen till en ordentlig dödsfälla om man inte är försiktig. Det var med skräckblandad förtjusning som vi tog oss fram överallt. Vi hade hoppats på fler långa vandringar, men det blev bara en ordentlig dagstur på grund av den hårda blåsten och det oberäkneliga vädret. Vädret växlar hela tiden. Regn, hagel, sol och storm på en och samma dag. Vid ett tillfälle hade vi stannat för att ta bild på en vacker havsvik, men det blåste så hårt, regnade och haglade så vi satte oss snabbt in i bilen. Innan vi hann åka iväg två minuter senare, så hade det hunnit bli sol och den vackraste regnbågen uppenbarade sig. Så det vara bara att gå ut ur bilen igen.
Turistsäsongen hade inte riktigt startat på Färöarna så mycket var stängt, och det var svårt att hitta matställen och de som fanns erbjöd inga kulinariska överraskningar. Det var mest pizza, hamburgare och sånt. Jag trodde att det bara skulle finnas fisk, valspäck och lammkött att tillgå, men där hade jag fel. Att det skulle vara ett dåligt utbud av grönsaker och vegetarisk mat, hade jag räknat med. Allt sådant måste ju importeras. Möjligen finns det några växthus på Färöarna, men jag såg aldrig någon uppodlad mark. Vi hade även tänkt besöka en Michelinrestaurang, men den öppnar inte förrän i april. Men vid närmare titt på menyn, så insåg jag att jag ändå inte hade råd att äta där. En avsmakningsmeny kostar 1400 danska kronor och skulle man vilja lägga till ett dryckespaket ( som jag förmodar är alkoholhaltigt ) så kostar det 1100 danska kronor. En middag där skulle knäcka hela min reskassa.
Jag hade även hoppats på att göra en helikoptertur, men det systemet är inte direkt anpassat för turister. Om man ska åka någonstans så går det inte att åka tur och retur samma dag. Det krävs att du övernattar på någon ö, och det var vi inte beredda att göra. Vi hoppade även över båtfärder eftersom det blåste så kraftigt, och jag ville inte riskera att bli sjösjuk.
Vi hyrde rum i en stuga i småbåtshamnen på ön Vagar och på kvällarna var det helt dött ute på byn. Tur att vi hade kortlek och tärningspel med oss ( ingen tv i stugan heller ).
Sammanfattningsvis så hade vi en mycket trevlig resa och Färöarna måste upplevas på egen hand. Jag åker gärna dit igen under sommartid då det kanske är en aning varmare, men framförallt grönare. Här kommer några bilder från vår resa.
 |
| Härliga Highlandkossor |
 |
| Det står någon på toppen! |
 |
| Saksun |
 |
| Färöarnas högsta vattenfall |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar