Mera skatt till folket!

De flesta i Sverige anser att vi får betala för mycket av vår lön i skatt, utan att tänka på hur mycket vi får för våra skattepengar. Sjukvård, föräldraförsäkring, skola, barnomsorg, vägar, kommunikation, polis och rättsväsende, sophantering, kulturverksamhet och så mycket mera. Sverige är ett välfärdsland och vi tillhör de människor som lever under de mest gynnsamma och humana förhållandena på jorden.  Att enbart räkna egennyttan av de skatter man betalar och hur mycket man själv får ut är att göra det väl enkelt för sig. Fler barnafödslar bidrar t ex till tillväxt vilket gynnar alla, även om man själv inte har barn. En viss skattepremie betalar vi av solidariska skäl för att få en generell välfärd. Hur långt denna solidaritet ska sträcka sig, utformas och hur mycket den får kosta är däremot som bekant inte alla skattebetalare eniga om. Skattesmitare är definitvt inte solidariska. Hur politikerna ska fördela våra skattepengar råder delade meningar om. Att lyssna på partidebatter kan vara ganska uttråkande då det i mångt och mycket går ut på att vara så vältalig och vass som möjligt. Själva kärnfrågan kommer i skymundan till förmån för ordbajseri och raljerande. Den saklige, påläste och behärskade politikern vinner dock i längden. Åtminstone i mina öron.  Det jag upprörs mest av när det gäller hanteringen av våra skattepengar är att våra pengar förvaltas i oetiska fonder. De statliga AP-fonderna har tillsammans ca 16 miljarder kr placerade i bolag som kränker mänskliga rättigheter, eller av andra anledningar anklagas för att vara oetiska. Jag betalar gärna extra pengar i skatt om jag slipper medverka till andras människors lidande. Jag betalar gärna mer för mina varor för att slippa köpa billigt på andra människors bekostnad. Förutom att köpa KRAV-märkt, Rättvisemärkt och handla begagnat på Röda Korset så har jag faktiskt råd att betala mer i skatt, om än jag får leva lite snålare. Men det är inte så lätt som privatperson att få göra rätt för sig. Läs detta goda exempel på en medborgare som vill göra rätt för sig. Fler borde göra likadant:

"En privatperson har i sin inkomstdeklaration det här året skrivit till Skatteverket och bett om att få betala 1500 kronor extra i skatt. Varför?
Så här motiveras önskan:
"Räknat per capita var Sverige världens största vapenexportör förra året. Våra vapen används på alla befolkade kontinenter. Med dem hotas, lemlästas och dödas människor. Varje dag. Året runt. Jag skriver våra vapen eftersom det ju faktiskt är vad det är. I det här är både du och jag medskyldiga. Utan vårt tysta medgivande skulle exporten upphöra idag.
Du och jag säljer, i likhet med alla andra svenskar, vapen för 1500 kronor per år. De intjänade pengarna lägger vi sen på att köpa sjukvård, utbildning och infrastruktur. Det är min övertygelse att vi kan klara att betala för allt det utan att fläcka våra händer med blod. Jag anhåller därför om att få betala 1500 kr mer i skatt"
Så här svarar Skatteverket:

Semestern har börjat...

Semestern inleddes med att bilen pajade, men som tur var ställde brorsan upp och lånade ut sin andra bil till mig, så att jag kunde åka till stugan som planerat. Min egen bil står parkerad hemma i stan och den får jag ta itu med senare. Just nu vill jag bara glömma bilproblem. Mor och far var här i söndags med en fullastad släpvagn. De ska flytta från huset till lägenhet i stan, så de behövde bli av med lite grejer. Virke, kommod och en fin väderkvarn som pappa tillverkat fanns med. Den pryder sin plats, som ett litet smycke.
  Jag fick även låna en grovdammsugare för att städa på utrymmen som aldrig blivit städade. I ett av husen har jag en vind med virke och annan bråte. Innan jag fyllde på med mera, så bestämde jag mig att städa den vinden som aldrig förut blivit städad. Iförd overall, Beppehatt och munskydd körde jag igång grovdammsugaren, sedan jag klättrat upp för stegen med den. Sågspån, spindelnät, råttskit och gamla getingbon försvann i ett nafs. När jag var klar kom jag på att jag glömt öronpropparna. Det ringer fortfarande i mina öron. Efter dammsugningen, fyllde jag vinden med mera bråte. Jag klättrade upp och ner för stegen säkert 50 gånger. Nu vet jag hur det känns att vara en apa.

Igår tog jag och dottern en sväng till Pulver City ( Kramfors ). Det har kallats Pulver City på grund av en historia med mycket droger. Det syns inget av det idag. Vad jag jag kan se är det en mycket stillsam håla med en massa pensionärer och möjligen ett och annat pulver. Vi besöker alltid Dollarstore när vi är där och fyndar, men igår köpte jag bara plastfolie och schampo. Sen blev det en vegetarisk burgare på Ullas gatukök innan vi körde den vackra vägen över Klockestrand och Sandöbroarna tillbaka hem.

Kl 23.10 igårkväll meddelade Josefin att vi skulle få nattgäster, så det blev ett ståhej med bäddning och nattamat. Nu ligger det fyra tjejer i gäststugan och sover. Själv ska jag utföra den angenäma uppgiften att tömma tunnan på dasset. Fram med overallen, stövlarna och spaden! Solen skiner och tropikvärmen är på väg, så det blir nog stranden sen idag. Jag har laddat med en massa böcker. Just nu läser jag "Forma ditt öde" av Wayne W. Dyer. Det ska bli intressant att se om jag lyckas lära mig det. 

Midsommarminne

Sitter inne och kurar denna midsommaraftonsdag, då det är regnigt och mulet utanför. Inget optimalt väder för midsommarfirande med dans runt stången och dukade långbord utomhus. Minns med fasa några midsommaraftnar från min ungdom. När jag var 15 år var vi ett gäng som tältade en midsommarhelg på Ulvön, Bottenhavets pärla. En skärgårdsidyll som på den tiden brukade förvandlas till sjöslag och ungdomsfylleri. Det var på mellanölets tid och alla minderåriga släpade med sig flak och kassar av denna förrädiska dryck. De som från början hade för avsikt att dela tält tillsammans, brukade innan det var dags att lägga sig upptäcka att indelningen av sovplatser förändrats. Två sovplatser hade förvandlats till fem, medan andra tält helt och hållet raserats. Själv fann jag min sovsäck nerspydd av en främmande kille som låg avsmullen i vårt tält. Det hade spöregnat under kvällen och tältet liknade mest en sur gammal smutsig disktrasa, och luktade definitvt som en sådan. Jag befriade tältet från min äckliga sovsäck och släpade den till lägerelden på tältplatsen. Det var en sådan där gammal grön sovsäck av vadmal, som jag tror min pappa hade haft när han låg i lumpen på 1950-talet. Tung som bly, ingen modern dunsäck här inte. Inte värd att rengöras och sparas på, så jag kastade den på elden utan att veta vilket gigantiskt rökmoln den skulle orsaka. Snart var varenda möglig campare ute ur sina tält och undrade: "Vem fan är det som eldar?" Ett stort svart vulkanmoln hade tornat upp sig och hotade att kväva allt levande. Jag kröp ihop och låtsades inte ha med saken att göra.

 Jag vandrade vidare i natten och försökte hitta någonstans att sova. Frysande och huttrande uppsökte jag den gamla takade dansbanan, som brukade användas för gymnastikläger. Där hittade jag en sån där lång gymnastikmatta som låg ihoprullad på golvet och luktade gamla sura gymnastikskor. Du har säkert gjort en kullerbytta på en sådan i skolan någon gång i svunna tider. Jag klämde in mig i hålet i mattrullen och snart sov jag som en French hot dog utan dressing. Vaknade nästa morgon ledbruten med blyhjälm, bakis och skakis. Luktade mer som en senapsblomma än en nyutsprungen ros. Helgen fortsatte i samma stil och det var ganska skönt att få åka hem med Ulvö Express när midsommarhelgen var till ända. Till mor och far ljög jag och sa att sovsäcken blivit stulen på båten. Tur det!!
Tur är väl också att jag inte behövde vakna som tjejen på nedan bild. Riktigt så illa var det inte för mig, trots allt. Jag har väl nån stolthet i kroppen. Nuförtiden. En glad vit midsommar tillönskas Eder alla!

Sagan om människan

Hittade ett av mina gamla kåserier som publicerades i Örnsköldsviks Allehanda år 2005:

En gång för mycket länge sedan skapades flera olika djurarter här på jorden. En av dessa djurarter hade förmågan att tänka kreativt och valde därför att kalla sig själva för människor, eftersom de var mänskliga och inte djuriska. Människorna upprättade sina egna lagar och bestämde att man kunde äga de områden man beträdde. Människorna ansåg sig själva ha rätten över naturen och dess resurser, djuren inkluderade. Eftersom tiden gick utvecklades flera människoraser runt om på jorden. Den vitaste rasen betraktade dem själva som de mest intelligenta eller de mest mänskliga, och tyckte därför sig ha företräde till allt vad jorden hade att erbjuda. Med våld valde man att erövra stora områden som man senare delade in i olika länder. Mark och naturtillgångar togs ifrån andra mänskliga raser som antingen dödades eller jagades iväg till sämre marker. Så småningom hade den vita rasen övertagit enorma åkermarker, men de hade inte tillräckligt med arbetskraft att bruka den. Det löste man genom att hämta arbetskraft från andra länder, andra raser som kunde användas som slavar. De skeppades under tvång och svåra omständigheter över öppet vatten till en tillvaro utan några som helst rättigheter. Den vita rasen övertog allt mer och dominerade snart hela världen. Med de naturtillgångar som de tillskansat sig, vilka senare omvandlats till pengar, hade de makten och kunde styra världen precis som de ville.

Så småningom utbröt krig runt om i världen när de svagare raserna begärde att få tillbaka sina landområden och naturtillgångar. Slavarna begärde att få tillbaka sina mänskliga rättigheter och sin frihet. Svåra slag utkämpades och soldater lydde bara order att döda och förstöra. Oavsett ras så hade människor blivit lärda att lyda order från andra människor som hade en högre ställning än de själva. De flesta människor togs ifrån rätten att tänka själva. De blev tvungna att lyda under kungar och presidenter, präster och ämbetsmän, chefer och lärare. Folket lärde sig att tänka kollektivt utan att ifrågasätta. Snart lydde större delen av mänskligheten under några få människor som var utsedda till makthavare inom olika områden. När det gällde hälsa så rådfrågade man en läkare, när det gällde rättvisa så gick man till en advokat och när det gällde Gud så gick man till en präst. Folk vågade inte lita till sig själva och sitt eget omdöme. Bättre att lyssna till andra som vet bättre så att det inte går fel, resonerade de.

Efter många år i mänsklighetens historia stod det klart att större delen av världens befolkning levde i fattigdom. Ungefär en femtedel av jordens befolkning förfogade över tre fjärdedelar av jordens totala resurser, och en mycket liten procentandel ägde de absolut största rikedomarna. När naturtillgångarna började tryta i välfärdsländerna så startade man bara nya krig för sno åt sig mera av jordens resurser. Den mänskligaste rasen av dem alla började lida av allehanda välfärdssjukdomar som fetma och hjärtproblem, och en stor andel blev läkemedelsförgiftade. Våld och droger tillhörde vardagen, och massor av människor förlorade alla egenskaper som kännetecknar en mänsklig varelse. De började likna mer djur än människor. Snart hade de förbrukat större delen av jordens resurser och förgiftat det som fanns kvar. Till och med regnskogen som var jordens lungor hade de skövlat och ozonskiktet hade de tunnat ut. Större och större naturkatastrofer började inträffa när Moder Jord började protestera. Naturlagarna hade människorna inte lyckats kontrollera.

Några människor började reagera och försökte stoppa den destruktiva utvecklingen, men få lyssnade. De flesta satt hemma i sina TV-soffor, jämförde spritpriser på Internet eller skickade bilder på sina nyinköpta prylar via sina 3G-telefoner. Fortfarande förstod de flesta inte att de kunde tänka själva och att de själva kunde påverka händelsernas utveckling. De litade fortfarande blint på makthavarna som i sin tur litade på de senaste börsnoteringarna. Att större delen av världens ekonomi omsattes i pengar från vapen, droger, läkemedel, sexhandel och spel var det inte många som kände till eller brydde sig om. Att människorasen till stor del formats till konsumtionsrobotar var det få som förstod. De flesta vågade inte tänka för sig själva och fatta egna beslut eftersom de styrdes av rädslor.

Människorna hade skrämts till att tro att världen var farlig att leva i och att andra människor inte var att lita på. De började bära knivar och vapen för att skydda sig. De försäkrade sig själva och sin egendom med hjälp av dyra premier. De intog utan att ifrågasätta diverse läkemedel och vaccinationer för att undvika farliga och ofarliga sjukdomar. De blev rädda för att åldras och lät sig beskäras med kniv och hudslipas med frätande syror, i dröm om en evig ungdom. De vågade inte visa sina rätta jag utan försökte dölja sig med statusprylar, tjusiga kläder och flärdfulla droger. De var skrämda till all slags underkastelse för att få tillhöra det civiliserade samhället. De var skrämda till tystnad för att inte skilja sig från mängden. Terrorister började agera runt om i världen eftersom de visste att det mest effektiva vapnet var att belägga människor med rädsla. Så länge rädslan styrde dem kunde de inte leva lyckligt i alla sina dagar. Så kom det sig när människorna lämnade en tillvaro i frihet och överflöd, och istället skapade sig ett psykologiskt nedbrytande fängelse och blev fångna i sig själva. Låt oss hoppas att sannolikheten är stor, att denna osannolika saga hämtad från verkligheten, får ett lyckligt slut.

Ljuvliga gruvliga sommartid

Är det någon fler än jag som tycker att sommaren är ganska jobbig? Man går hela långa vintern och längtar och längtar efter sol och värme, men när den äntligen kommer så är det bara stressigt. Det är ljust dygnet runt och man har ingen lust att gå och lägga sig. När man väl lagt sig, så går det inte att sova. Antingen är det för ljust, för varmt eller så är det någon irriterande fluga eller mygg som håller en vaken. Sommarplågor.
Det är på sommaren allt ska hända. Man ska umgås med släkt och vänner och grilla var och varannan kväll. Umgås med alla hemvändare, spela kubb, boule och andra fåniga sällskapsspel. Gå på bröllop och sommarfester. Gräset ska klippas, plant ska sättas och huset ska målas. Man ska ut och motionera, promenera, cykla, spela fotboll och gå på Friskis & Svettis sommargympa. Bränna fett och banta ska man helst göra innan sommaren, men det upptäcker man först när man ska prova en ny bikini i provhytten. Då inser man att det är för sent för Beach 2011. Det blir att stå i vassen i år igen.
Sommaren är full av krav och förväntningar. Det ska vara så himla kul, soligt, varmt och avkopplande. Äntligen semester! Som bara kanske innebär skrikande ungar, gnällig partner, regniga dagar och tom plånbok. Jag känner att jag knappt har tid för sommar längre. Jag ser fram emot hösten när man kan börja kura ihop sig på kvällarna i tv-soffan, släppa ut bilringarna och bara mysa. Jag reser hellre till sol och värme mitt i vintern, till ett ställe där jag bara får koppla av. Avslutar med en passande version av "Den blomstertid nu kommer"

"En baddräktstid nu kommer, när magen är för stor, ♫ Då valkar bara sväller, och celluliter gror.
♪ Generande behåring, lyfts fram i solens ljus. ♫ Nej stranden verkar boring, vi stannar inomhus. ♫
♪ De krav som sommar'n ställer, förstör vår ledighet. ♫ Vi sitter där å gnäller, fy fan vad jag e fet. ♫ Fast vem vill motionera, när man kan sitta still?!? ♪ Nej låt oss revoltera, vi tar en mjukglass till... ;)"


Önskar er alla en skön sommar och förhoppningsvis blir det bättre än det jag målar upp här. Kanske försöker jag bara att ha lågt ställda förväntningar så att jag inte blir så besviken. Jag vet med säkerhet att sommaren är kort och att jag liksom många andra är tidsoptimist. I sommar ska jag testa långsamhetens lov, bara vara...om jag kan!

Rapport från stugan

Bloggar för första gången från stugan. Har haft en princip om att stugan ska vara en en dator- och telefonfri zon. Denna gång följer yngsta sonen med och han har släpat med sig sin laptop, och jag är inte sen att nyttja den. Har lite svårt att låta bli när det finns en i min närhet. Det återstår att se om detta blir en vana, eller om jag återgår till mina fasta principer. Mina principer kan vara lite svajiga ibland. Ibland gör jag inte som jag tänker eller säger. Ibland lever jag inte efter mina ideal. Jag fuskar. Halkar ner i diket ibland, men ganska snart rätar jag upp mig igen. Nåväl, vem orkar vara perfekt? Inte jag.

I min stuga är det inte perfekt. Snett och vint, kallvatten och utedass. Ogräs i de så kallade rabatterna och färg som flagnar här och där. Men det är mysigt, gemytligt och hemtrevligt. Här varvar jag ned, även om jag rör mig hela tiden. Började imorse med min vanliga promenadrunda på drygt 4 km. En vacker skogsväg leder upp till berget, förbi ett stenbrott och förbi en stor sten där det bodde en huggormsmamma med ungar ifjol. Tillbaka går jag nerför en annan brant skogsväg, som leder förbi campingen, plantodlingen och hembygdsgården. Efter en stadig brunch fortsatte jag att måla verandan, medan sonen klippte gräset. Sedan försökte vi hjälpas åt att få ordning på tv-antennen på taket. Får inte längre in kanal 4. Sonen på taket och jag framför teven. "Nu funkar det! Nu funkar det inte" skrek jag växelvis typ hundra gånger. Varje gång sonen klättrade ner och tog bort stegen så försvann kanalen. Efter en dryg timme gav vi upp. Vi får leva utan kanal 4, eller så får sonen sitta kvar på taket. Fortsatte gräva bort ogräsplantor i min nyanlagda stenrabatt. Åkte sedan förbi plantodlingen och köpte några buskplantor, "Little princess". Ska vara lättskött och ge små rosa blommor.

Mer hann jag inte förrän det var dags att göra middag och grilla kycklingfilé. Blev mycket mumsigt, med härlig sallad, vitlökssås, pepparsås och färsk potatis. En kall alkoholfri bira till och sen hamnade jag i soffan. Nu kollar vi på Sommarkväll och roas av Mark Levengood, Patrik Sjöberg och Camilla Läckberg.
Jag lär nog sova gott på loftet inatt om inte Svenne väcker mig förstås. Svenne är en huskatt som gläds åt att få vara utekatt här i stugan. Han jagar möss och klättrar i träd för fullt. Plockade bort två små möss utan huvud från gräsmattan idag. Kattskrället äter råtthuvuden med god aptit, men dissar lax och kyckling. Smaken är som baken. Imorgon väntar samma promenad, plantering och målning. Förhoppningsvis hinner jag ta skottkärran upp i skogen och hämta några fina stenar innan det är dag att åka hem igen. En helg går alltför fort. Så är det när man har roligt.

Flum på hög nivå

Ikväll har vi haft säsongsavslutning på studiecirkeln i Martinus kosmologi, som jag deltagit i under 3 år.
Mycket intressanta och djupa diskussioner pågår där. Ikväll har vi diskuterat atomforskningen som pågår i Cern. Kommer de att hitta uppkomsten till livet och evighetens källa? Kommer de att hitta fröet till Universums uppkomst? Vi kom fram till att det kommer de inte att hitta, de kan lika gärna lägga ner detta projekt. Man kan inte hitta sig själv, eller jaget, det som upplever. Fattar ni? I vårt sällskap har vi redan avverkat den frågan, så det är ju synd att projektländerna lagt ner 30-40 miljarder på detta. Vi hade varit mycket billigare.

Vidare har vi diskuterat vad som händer när solen slocknar, huruvida det funnits liv på Mars och hur långt det är till jordens mittpunkt. Vad händer i andra galaxer och andra solsystem? Vi konstaterade att en astronom hade varit till god hjälp ikväll och funderade på vem vi kunde ringa för att få svar på våra frågor. På detta område insåg vi att vi har vissa begränsningar. Vi pratade även om elektricitetens betydelse för att nå ett högre medvetande.
Ja, vi är alltså en samling djupingar som många kanske skulle betrakta som några kufiska varelser. Nej, det har inte brunnit för oss. Vi är faktiskt ganska normala. Fast med lite annorlunda intressen. Livsåskådning är vår gemensamma nämnare och det är ett ämne som kan bli hur stort som helst. Vi avslutade kvällen med gofika, bakelser med grädde och blåbär samt morotskaka. Inga magiska svampar eller haschpipor här inte! Flummiga kan man vara ändå, fast på ett bra sätt. Om ni vill ha svar på några frågor om livet efter detta eller nåt annat som kan vara värt att veta, så fråga mig! Jag kanske har ett svar. Om det är rätt eller inte återstår att se.

Slutshoppat..?

Alltså, jag har sagt det förut och jag säger det igen:
Nu är det slutshoppat för Rose-Marie Byström!!!
I dagarna 4 har jag släpat hem kasse efter kasse med fyndkläder som jag egentligen inte behöver. Värsta utförsäljningen på Vero Moda, endast 20 kr plagget! Alltså över 90% rabatt på massor av kläder, kan det bli billigare och fyndigare än så? Jag har shoppat byxor, tröjor, jackor, shorts, kjol, klänningar och tights till mig och min dotter. Pröjsade 600 spänn för 30 plagg. Jag köper nya galgar och trycker in kläderna i garderoberna. Vinterkläderna är redan förvarade på vinden, och ändå är det nu helt proppfullt. Det får helt enkelt inte plats med mer kläder. Inte skor heller, för den delen ( har hur många skofynd som helst ).
När ska jag hinna använda alla kläder? Jag kan ju faktiskt använda dem bara en gång och lämna dem till Second Hand, då det var så billigt. Engångskläder. Vilket slöseri med naturresurser!! Jag skäms. Även om jag tycker det är bättre att butiker säljer ut kläderna billigt än bränner upp osålda klädlager, som vissa gör.

Tänker på allt skit som produceras och tär på vår jord och vår miljö. Alla sunkiga lågprisvaruhus som finns överallt med bara skräpprodukter. Jag gillar verkligen inte denna köp- och slängkultur som vi lever i. Vi gör det ju dels på miljöns bekostnad, men framförallt på andra fattiga människors bekostnad. Jorden räcker ju inte till om hela jordens befolkning skulle leva som vi gör här i Sverige och andra välfärdsländer.
Jag anser ändå att jag är miljömedveten som köper mycket begagnade produkter. På loppisar och secondhand-butiker kan man hitta saker med kvalitét som tillverkades förr. Grejer som håller och som tål att slitas på. Mina möbler, husgeråd och porslin är uteslutande begagnat och jag gillar min saker.
Nej, nu ska jag inte köpa en pinal till. Undrar hur många gånger jag sagt det? Snälla stoppa mig när ni ser mig på någon affär. Schasa iväg mig som en byracka! Häromdagen när jag seglade iväg över torget, fick jag ett SMS: "Ser dig nog med en kasse till!". Sånt gillar jag. Spioner som håller koll på mig och påminner mig om hur jag egentligen vill leva. Är så trött på dessa mode- och skönhetsprogram, som bara avspeglar fåfänga och idioti. Livet är så mycket mer än kommersiell skönhetspropaganda. Livet är allt annat än det.

Mera moralpredikningar...

Ibland funderar jag om jag gör någon nytta överhuvudtaget genom att jobba ideellt för en nykterhetsorganisation. Jag skriver debattartiklar och krönikor om nykterhet så att pennan glöder, men hur många tar till sig det jag skriver? Lyckas jag få någon enda själ att börja reflektera över sitt eget drickande? Är det någon som bryr sig om den uppväxande generationen och önskar en förändring mer än jag och övriga medlemmar?
Kanske jobbar vi från fel ände i organisationen? Vi kanske borde engagera oss mer i frågan varför folk dricker? I dagens stressade samhälle har alkoholen blivit ett bedövningsmedel och ett avslappningsmedel, för att folk ska kunna gå ner i varv och glömma alla sina bekymmer för ett slag. Alkoholen är lätttillgänglig och ett accepterat tilltag när du mår dåligt eller är stressad "Ta dig en sup, så känns det bättre!".
Detta hjälper ju bara för stunden och i längden stjälper det. Det gör mer skada än nytta. De vardagliga problemen finns kvar, olösta.
Jag jobbar även fackligt och ser en koppling till ökat alkoholintag och ökad stress i arbetslivet. Jag tycker att de fackliga förbunden varit alldeles för flata och inte bromsat takten på den utveckling som skenat iväg i arbetslivet. ALLA har idag för mycket att göra på sina arbetsplatser och känner inte att de hinner med. Fler och fler avtalar bort övertid och får en laptop från arbetsgivaren för att kunna vara tillgänglig dygnet runt. Det finns snart inga gränser mellan arbetstid och fritid. Fler och fler blir arbetslösa och göms undan i FAS3. Det är tid för fackförbunden att gemensamt lyfta denna fråga och kräva rimliga mängder med arbete och minska kraven på den enskilde, och kräva mer jobb till ungdomar och utförsäkrade. Upp till kamp!

Överhuvudtaget måste vi sänka kraven på oss själva och vår omgivning. Massmedia pådyvlar oss ständigt information om skönhet, sex, bantning, mode och homestaging. Ingen orkar leva upp till allt, om ens en liten del. Vi ska vara så vackra och glamourösa och alkholindustrin rider på denna våg, och får dig med sin tjusiga  reklam att tro att fina viner och drinkar gör dig extra glamourös. Sup dig snygg!    

Vi måste även ge våra barn självkänsla och självförtroende så att de kan stå emot allt detta tryck utifrån. Om du är nöjd med dig själv så är chansen större att du vågar stå emot alkohol och andra droger. Detta är något för både hem och skola att arbeta med. Ge dina barn beröm och få dem att växa. Ge dem ansvar och lär dem allt du kan. Skolan borde jobba mera med personlig utveckling, filosofi och psykologi för att utveckla starka personer med mental styrka.

Vi måste komma åt roten till det onda och inte jobba med alkoholen som en ensam fråga. Men jag vet att utan motstånd från Nykterhetsrörelsen så skulle det se mycket värre ut i Sverige och övriga världen. Trots allt så vet jag att vi gör en massa nytta, men ibland känns det motigt. Det är sorgligt att så många inte bryr sig.
Men sent ska syndaren vakna, och jag vet att många förr eller senare kommer att ta sitt förnuft till fånga och se att det berikar ens liv att vara nykter. Det behöver inte alls vara så trist, färglöst och oglamouröst.
Förlåt att jag tjatar om detta som en gammal moralkärring ( om du ens orkat läsa fram till hit ), men jag vill ju bara väl!:-)  Min bild visar tydligt på det falska budskap som alkoholindustrin vill ge dig - skönhet och avkoppling. Den sanna bilden är att 80% av alla som drunknar har alkohol i kroppen.

En kvinna av idag

Jag tror mig tillhöra den nya generationen. Den moderna svenska kvinnan som är självständig och minst lika kompetent som en man. Ok, en man kanske är fysiskt starkare, men i övrigt är vi jämställda. Jag tänker aldrig ställa upp som en tjänstepiga för att utföra hushållsnära tjänster till min partner, bara av den anledningen att jag är kvinna. Jag gör det inte heller för mina äldre barn, bara för att jag är mamma. När de är stora nog att hjälpa till med sysslorna i hemmet så finns det ingen anledning att jag ska slava och slita ut mig, bara för att jag är kvinna och mamma. Barn behöver inga curlingföräldrar. Barn behöver få lära sig att stå på egna ben och ta ansvar för sig själv. Det gör att dom växer och får självförtroende. Det är min filosofi.

Den moderna kvinnan är en fri människa. Den moderna kvinnan tar för sig av livet, utan att först fråga mannen om lov. Den moderna kvinnan tjänar sina egna pengar och står för sina egna utgifter. Den moderna kvinnan står inte i tacksamhetsskuld gentemot en man. Hon behöver inte sälja sin kropp och sin stolthet, för att få ett par nya skor eller för att få däcken bytta på sin bil. Den moderna kvinnan vågar säga vad hon tycker och kan dra fula historier, utan att behöva skämmas inför sin man. Den moderna kvinnan kan umgås fritt med sina väninnor och åka på helgkurser och utlandsresor, utan att hennes partner tar illa upp. Hon betalar ju själv, och hon ger dessutom sin man samma frihet som hon själv eftersträvar. Det är ett jämställt och jämbördigt förhållande hon lever i. Den moderna kvinnan klär sig som hon själv vill, inte för att behaga mannen. Jag kommer aldrig att gå i poplinkappa, hatt och tjocka stödstrumpbyxor. Jag kommer heller aldrig att dra på mig nätstrumpor, stilettklackar och leopardmönstrat fodral. Säg till mig isåfall! Jag vill varken vara tant eller slampa. Egentligen vill jag inte alls följa modet, utan bara ha de kläder jag trivs i, oavsett om de är moderna eller inte. Inombords kommer jag nog alltid att vara tjej.  Vilka tjejer i min generation kommer att gå in på Hatt-Nytt i stan och köpa sig en ful kärringhatt, bara för att det hör till en viss mogen ålder? Nä, då sätter jag hellre på mig dotterns gamla leksakstiara och låtsas som att jag är den prinsessa som jag alltid vägrat vara.

Något ljuvt väsen spunnen av socker har jag aldrig varit, och jag är heller ingen bitch eller rödstrumpa. Jag är bara ett rekorderligt fruntimmer som vet vart skåpet ska stå. Har alltid fått höra att jag varit för snäll mot mina karlar. Men jag behandlar dem bara som jag själv vill bli behandlad. Kärleksfullt, rättvist och med respekt.