Fortsätt tänka positivt..

Eftersom jag fick så bra respons på mitt förra inlägg så tänkte jag fortsätta och avhandla ämnet som är stort och komplext. Jag tror det är många som känner igen sig. Vi människor söker hela tiden efter något och blir aldrig riktigt nöjda. Det stressar oss enormt att försöka leva upp till alla ideal som gäller i samhället, samtidigt som utbudet blir för stort att greppa. Det finns för många alternativ att välja mellan. Vi ska vara bra på så himla mycket. Vi ska både vara högpresterande och samtidigt hitta balans i oss själva och i livet.

Jag tror det är därför så många som hakar på trenden och söker efter självförverkligande och personlig utveckling, parallellt med heltidsjobb, småbarn, husrenovering och föreningsliv. Man åker iväg på en kurs i yoga eller mindfulness och tror att det ska vara lösningen när vardagslivet suger musten ur en. Man kanske stannar upp för ett kort ögonblick och bestämmer sig för att bli en bättre människa. Men snart är man tillbaka i ekorrhjulet och fortsätter att söka efter någon ny bättre kurs att anmäla sig till, eller en ny bok för att finna svaret på allt. Och fortsätter lura oss själva att kamouflera stressen.

De senaste årtiondena har det skapats en hel industri med kurser och böcker i personlig utveckling. Det är högst vanligt idag att ha en personlig mentor, guru, coach, pt, kurator, samtalsterapeut som ska hjälpa individen att nå sina mål och förväntningar på livet.

Jag förringar inte värdet av detta, för det kan ha stor betydelse för många, inklusive mig själv. Jag har gått massor av kurser, läst otaliga böcker och lärt mig en hel del på vägen som jag har nytta av. Men jag har också blivit enormt besviken och vilseledd också, då förpackningen utlovat mer än innehållet. ( Jag håller faktiskt på och skriver en bok om mina upplevelser, fast den har legat på is några år nu..men någon gång ska den bli klar ) Jag blir lite smått illamående över att se att bästsäljare som "The Secret" och andra böcker om attraktionslagen nå så stor framgång. Jag tror visserligen själv på tankens kraft, men om det vore så enkelt som det påstås i böckerna, så borde världen se bättre ut. Lär ut dessa verktyg till de som verkligen behöver det i så fall! Åk till Afrikas nödställda och förklara för dom att om de bara tänker rätt med hjärta och sinne så kommer alla deras drömmar att gå i uppfyllelse!

Jag tror hellre att vi i västvärlden måste göra radikala förändringar i våra liv för att må bättre, och skala ner på ALLT.
Se dig om i din egen tillvaro! Vad är det egentligen som du behöver? Som du verkligen behöver? Måste ditt hem vara tipptopp? Måste du ha två bilar, en båt och husvagn? Måste du ha fina bjudningar och vara så socialt engagerad? Kan du begränsa dina barns aktiviteter? Kan du lägga undan mobilen, surfplattan och stänga teven? Kan du leva livet lite enklare? Vad längtar du efter? Vad när din själ?
Vilka förväntningar och drömmar har du? Vad är realistiskt?
Inom mig själv så bor det en eremit och en asket, som längtar efter det enkla. Och med tanke på hur samhället ser ut idag och hur det sociala trygghetssystemet hela tiden urholkas, så är vi kanske snart där vare sig vi vill eller inte. Då kommer vi som individer verkligen att prövas och få ta eget ansvar över rubbet. Om vi då inte har byggt upp våra relationer med familj och vänner, så är vi verkligen illa ute.

Det hjälper inte ett dugg med mindfulness, om ditt liv är överfullt med krav och måsten. Börja istället med att sänka kraven och skala bort alla måsten. Jag säger som min festliga kollega sa till mig idag: "Jag kräks på mindfulness. Det enda som händer är att jag släpper en fis som jag sedan ska analysera lukten och ljudet på...hur seriöst blir det?! "
Ja, ungefär så kan jag själv känna när man ska öva sig i att lägga ett russin på tungan och ta hjälp av sina sinnen för analysera smak,känsla och upplevelse. Trams, säger min stressade själ.

Jag kommer säkerligen att återkomma till detta ämne Livet. Men nu vill min kropp och knopp sova. Förhoppningsvis så sover jag bättre inatt än igår. Då fick jag akut urinvägsinfektion och satt halva natten på en hink med hett vatten och potatisskal (! ) för att lindra smärtan. Någon gång ska jag berätta mer om alla tokiga huskurer och alternativa behandlingar jag utfört på mig själv. Ni kommer inte att tro mig!

Ha det bäst och finn dina glädjeämnen i livet!

Tänk positivt så blir allt bra..

Vi matas dagligen av käcka budskap som att tänka positivt och ta kommandot över livet.
Låt framrutan vara större än backspegeln! Glöm det som varit, och sluta älta!
Vi lär oss att våra tankar styr vår lycka och våra liv. Vi lär oss hemligheten med attraktionslagen och aktar oss noga för att tänka på felaktigt sätt. Det handlar inte om hur vi har det, utan om hur vi tar det..! Du är själv skaparen av ditt eget liv! Går något fel så har du tänkt felaktigt, eller så behövde du få dig en ordentlig läxa...så att du lär dig någon gång! Orsak och verkan. Som du sår får du skörda.
Ungefär som kristendomen som vill pådyvla oss budskapet att om vi inte tror, så fastnar du i djävulens nät. Eller om din tro inte är tillräckligt stark så kommer Gud att jävlas med dig.

Jag är själv en anhängare till mental träning och personlig utveckling och vill såklart inte lida mer än nödvändigt. Jag vill inte ha några negativa och deprimerande tankar i mitt sinne. Jag vill vara glad och positiv och full av energi. Jag vill vara den här engagerade supermänniskan som efterfrågas i platsannonserna som kan hålla tusen bollar i luften. Jag vill inte ödsla min kraft på att älta och gräma mig, över sådant jag ändå inte kan påverka. Det som har varit, det har varit. Bara släppa och gå vidare. Lätt som en plätt! Eller...?

Tänk om dessa upplysande budskap bara skapar stress och oro? Vad händer om jag inte orkar tänka enligt attraktionslagen och bara tänker skit, kommer jag att drabbas av evig olycka då? Är jag verkligen ensam ansvarig för allt som sker i mitt liv? Herregud, vilken prestationsångest jag får! Vad var det jag tänkte nyss..? Kan jag ångra det fula jag nyss tänkte? Tänk om jag inte ens är medveten om att jag går omkring med destruktiva tankar? Hur kommer det då att gå? Eländes elände...

Självklart ska vi försöka vara positiva, kåta, glada och energiska. Alla vill vi väl uppfattas som entusiastiska, tillmötesgående, välvilliga och optimistiska. Ingen vill vara en surkart. Men ändå träffar vi på alla dessa typer som retar gallfeber på oss. Gnällspikarna, surkukarna, bitterfittorna, bakåtsträvarna och kverulanterna. Vad gör vi med dom stackarna som inte lyckas vara glada och positiva alltjämt? Ska dom inte få spy galla och visa sitt missnöje längre? Täpp igen käften på dom bara! Behärska dig och håll inne med allt bara! Låt inte andra bli din soptunna!

Jag har själv varit ganska dömande mot de som inte orkar ta sig i kragen, tills den dag jag kände att jag själv knappt orkade hålla näsan ovanför vattenytan. Då var jag inte lika kaxig längre. Vi är så snar att döma andra utan att ha gått i deras mockasiner. Vi har inte upplevt andras trauman och vi kan bara bilda oss en uppfattning om den egna erfarenheten. Vi människor är olika. Vissa klarar mer, och vissa mindre. En del klarar av en massa saker, men du kan ändå slå undan benen på dem om du träffar deras ömma punkter. Vi har olika genuppsättningar, olika svagheter och olika erfarenheter. Vi kan egentligen inte jämföras med varandra på en helt rättvis nivå.

Det är förstås av ren välvilja och kärlek som vi möts av glada och käcka tillrop och budskap, som "tänk positivt" "var tacksam" "gaska upp dig" o s v. Men det kanske inte alltid är lika lätt att anamma detta, om man lider av en depression eller äter vissa mediciner. Det kan istället skapa ytterligare stress och press. Skynda dig nu att bli frisk! Skyll inte ditt illamående på andra! Släpp och gå vidare nu! Det handlar oftast om en läkningsprocess, som kan ta olika tid för olika människor. Det handlar om acceptans i båda riktningar. Den sjuke måste lära sig att acceptera sin situation och det som hänt, och omgivningen måste acceptera att det kan ta tid ibland.

I dagens samhälle ska allt jäktas och forceras fram. Vi får hela tiden lära oss att svälja och gå vidare. Framåt marsch! Se så, torka tårarna nu och skaka av dig skiten! Den starke tar inte åt sig personligen. Den starke låter allt rinna av, som vattnet på en gås. I dagens samhälle får snart inte sjuka plats någonstans. De får något lugnande utskrivet på recept, och blir de hänvisade till ensamheten i sina tomma lägenheter där de kan dricka folköl och skära sig med kniven.

Den lyckade människan tar till sig av det positiva budskapet och skapar sitt lyckosamma och framgångsrika liv, med hjälp av affirmationer och mindfulness. Den som klagar och är missnöjd får skylla på sig själv och inte på andra. Ansvaret bärs inte av samhället, politikerna, läkarvården, arbetsgivaren eller någon annan. Ansvaret bär du bara själv, och risken är att du känner dig ännu mera misslyckad. Det är ett helvetes ansvar som kommer an på individen hela tiden. Alla orkar inte nå sina personliga mål och göra sina hemläxor.

Jag tror att allt handlar om tid. Att ge saker och ting tid. Vi måste ge varandra mer tid, och vi måste ge oss själva mer tid. Tid för eftertanke och reflektion. Tid för kärlek och vänskap. Tid till att vänja oss vid nya saker. Hjärnan måste få tid att lära,  hjärtat få tid att läka, och magen tid att smälta.
 Vi måste göra en sak i taget, i vår egen takt. Inte bara sträva efter personliga mål, framgång, resultat, snabbtorkande lim, snabbläkande mediciner, snabbmat på lunchen, snabbköp och snabblån på internet, och snabbisar med älsklingen. Det finns inget quick fix när det gäller själen. Allt går för fort och vi hinner inte med livet. Hur ska man orka leva i nuet, när allt hela tiden förändras. Då är det inte så konstigt att man vill blicka tillbaka för att fundera på vad det var som egentligen hände?
Ibland måste man sätta sig ned och vänta på sin själ, utan några som helst krav och villkor.

Skaffa dig en bra dag!

Kärlekens lov

Jag följer dig i din längtan, men släpper dig fri

du får gå din egen väg, men jag står dig bi

Jag ansvarar för mina egna förväntningar och ställer inga krav därefter,
kommunikationen och förståelsen för varandra kommer vartefter

Jag kommer aldrig att vara optimal och perfekt, 

men jag önskar alltid ha din lojala respekt

Vi ser varandra och tar varandra inte för givna,
inga handlingar och reaktioner är självskrivna

Du får gärna skratta åt mig, men förminska mig aldrig,

jag vill inte vara en del i något falskt spel eller intrig 

Mig äger ingen, och jag äger inte dig heller,

men vi finns för varandra när det gäller

Vi är varandra trogna, om än vi försvinner långt bort i tankar

När det blåser och stormar vi är varandras livbåt och ankar

Vi litar på varandra utan misstänksam kontroll,

sanningen och förtroendet finns alltid inom räckhåll

Vi talar förtroligt, vi gråter tillsammans och skrattar, 

i den överenskomna tystnaden vi varandra uppskattar

Vi lyfter varandra och vardagen berikar,

vi behandlar varandra som äkta jämlikar

Jag tycker om att vara mig själv i ditt sällskap,

det är hos dig jag finner sann och äkta vänskap

Jag tar din hand och följer dig till din innersta vrå,

om än jag är ensam i mig själv, så är vi ändå två

Det finns inget alltid, det finns bara nu,

och just nu i mitt hjärta finns kanske du

Störst av allt är kärleken