Badsista och stugsista..

Jag älskar hösten och september har varit en fantastisk månad. Varmt och soligt mest varje dag. Långa promenader mest varje kväll.

Denna vecka avklarade jag förmodligen årets sista havsbad. Tillsammans med några väninnor gav vi oss iväg en kväll till havsbandet för att bada bastu. Det blev ganska sent innan vi kom fram och det var kolsvart ute. Det blev ett fumlande efter tändare och tändstickor innan vi fick kunde tända lyktor och till slut få fart på den vedeldade bastun. När vi var tillräckligt upphettade famlade vi i mörkret för att hitta strandkanten. Vi hade hoppats på månsken, men det det enda som lyste upp var våra vita rumpor som guppade omkring på vattenytan när vi dök i det mörka vattnet. Kanske var badtemperaturen någonstans mellan 12-14 grader och det var klart uppfriskande. Efter några vändor mellan bastu och dopp, så åkte vi nöjda hemåt. Tänk vad mysigt man kan ha efter jobbet en vanlig tisdagskväll! Helt underbart!

Mörk kväll på stranden

Även på jobbet bjuds man ibland av glada överraskningar. I veckan kom ett blombud med blommor och choklad till mig! Såna saker lyser också upp vardagen och gör en extra varm i hjärtat :-)

Blommor och choklad till lilla jag :-)

I helgen har vi varit i stugan och höststädat. Har åkt några vändor med släpvagnen full av skräp till återvinningsstationen i Kramfors. Vi hann även med en sväng till Dollarstore och en tunnbrödsrulle på Ullas gatukök. Självklara stopp i Kramfors och alltid lika roligt och vackert att köra genom Klockestrand och över Sandöbron.
I helgen har jag också fått hjälp med krattning av hela tomten. Så skönt att göra fint innan man låser dörren för denna säsong. Det känns sorgligt och vemodigt att sommaren redan är över och det känns mycket långt till nästa. Jag är ännu inte beredd att hälsa vintern välkommen och vill helst njuta lite till av soliga höstdagar med klar och frisk luft som fyller lungorna med livselixir och själen med energi. Kanske hinner jag med ännu ett dopp innan isen lagt sig och kanske var det inte sista gången för i år som jag plockade in blåbär till frukost. Jag ska försöka dra ut på den vackra hösten ett tag till....

Ikväll har jag läst igenom 178 motioner och förberett mig inför två dagars Förbundsråd i Stockholm. Nu är det bäst att jag släcker för ikväll...Klockan 05.20 hämtar flygtaxin för resa med "fakirflyget" mot Arlanda.  Natti natti!

plockade in lite höst

Lär dig livets enkla gåta, älska glömma och förlåta!

Alla vet vi att ingen människa är felfri. Eller hur? Ändå har vi så lätt för att döma, och så svårt att förlåta. Oftast dömer vi och straffar oss själva hårdast, och vi har svårast att förlåta oss själva.
Varför är det så svårt? Vi vet ju att man kan begå misstag. Det kan handla om obetänksamhet, om dumhet och för att anden är svag. Vi kan begå misstag p g a livsleda, depression eller för att vi lider av en sjukdom eller diagnos. Vi begår misstag, för att vi inte hunnit lära oss att göra rätt. Om vi visste bättre eller kunde bättre, så skulle vi nog också lyckas bättre. Ingen dömer ett litet barn för att det ännu inte har lärt sig. Samma sak borde gälla oss vuxna. Livet är ju ett livslångt lärande, och det är av misstagen vi lär oss. Ibland måste vi göra om samma misstag för att lära oss, precis som barnet trillar av cykeln femtioelva gånger innan det kan cykla utan stödhjul.

Att förlåta innebär inte att man ger efter eller att man accepterar ett dåligt beteende som skadar oss själva eller andra. Det handlar om att acceptera det förflutna och det som har hänt. Det handlar inte om att man förlorar någon stolthet, respekt eller värdighet bara för att man förlåter. Det handlar bara om att släppa och gå vidare för att själv må bra. Det betyder att man inte låter det förflutna påverka nuet eller framtiden. Man börjar bara med ett nytt kapitel i sitt liv och sätter punkt i det gamla.
Att förlåta någon som svikit eller gjort en mycket illa, innebär inte att denne kan fortsätta och inkräkta i ens liv. Om den personen inte tillför något positivt i ens liv eller om man riskerar att utsätta sig för ett fortsatt skadligt beteende, så måste man sätta stopp. Men man kan också välja att fortsätta relationen om det fortfarande finns något värdefullt att bygga på och det fortfarande finns kärlek och vänskap. Det är ett val man måste göra. Även den andre har naturligtvis rätt att göra ett val. Jag kan inte klandra någon för att denne inte älskar mig tillbaka eller inte vill ha mig. Kärlek är en flyktig energi och där förlåtelse inte existerar kan inte heller kärlek existera.

Det finns många som säger att de förlåtit utan att förstå vad det egentligen innebär. Om man har förlåtit så kan man inte samtidigt fortsätta med förebråelser och anklagelser som tillhör det förflutna, bara för att ta till det som ett vapen ibland eller för att utöva makt över en annan person. På så sätt byggs ingen tillit och kärlek i relationen, om man hela tiden får var beredd på att få en kniv i ryggen. Någon ligger i ständigt bakhåll och bara väntar på att attackera. Och så är pajkastningen igång och tar aldrig slut. Ungefär som i politiska debatter. Donald Trump och Hillary Clinton hemma i sitt eget kök.

Att förlåta är att städa bort skit i sitt inre, vädra och släppa in ny frisk luft och energi. Man kan inte radera bort eller glömma, och det kan fortfarande svida till i såret ibland. Men om du lägger på ett plåster och låter bli att peta i såret, så läker det till slut. Möjligen syns ett litet ärr, men det är inget som stör eller fortsätter påverka dig på ett negativt sätt. Ilska, skuld och skam påverkar oss in i minsta cell och gör oss sjuka. Det är bara vi själva som kan göra oss friska, genom att släppa det negativa som har hänt och inte kan göras ogjort. Vi kan inte leka domare och bedöma vad som är rätt och fel och tidsbestämma straff eller döma någon till livstid. Allt är relativt och oftast inte objektivt i vårt eget huvud.  Ibland tar vi oss själva på alldeles för stort allvar och värderar oss högre än andra. Ingen människa är värd mindre än du själv, och ingen människa är värd mera heller.Livet är alltför kort för att låta begångna fel och misstag påverka oss. Ibland gör jag fel och ibland gör du fel.
Jag är bara en människa och det är fan inte lätt.

En ny vecka till ända...

Så har det gått en vecka till i rasande fart. Swisch sa det bara ( och swish på kontot )! Besökte tandläkaren i veckan och fick ingen sexig bettskena. Istället är jag remitterad till käkkirurgen. Blir förmodligen stelopererad och därmed blir det väl knäpptyst i holken. Min sångkarriär är ju redan förstörd, men det vore nedrigt om jag inte kommer att kunna tala som folk.

Tänker återigen på när jag gick på lågstadiet och tränade sång till mina klasskamraters blockflöjtsorkester. Varje lektion avslutades med att jag fick ligga på en bänk och spela den sovande Törnrosa, medan flöjtisterna i sakta mak gick runt bänken och spelade "Törnrosa var ett vackert barn"
Det var ju inte så dumt att få ta sig en powernap på skoltid, även om det var svårt att sova till oljudet.
Kanske var det där min "narkolepsi" började utvecklas? Jag som alltid har haft svårt att sitta still och lyssna utan att somna. Jag har till och med somnat på en konsert med Eric Clapton och i en tuk-tuk i Bangkok. Jag skulle kunna skriva en novell om alla pinsamma situationer där jag råkat somna.

I helgen har jag definitivt inte sovit eller legat på latsidan. Jag har jobbat som en flitig arbetarmyra i stugan. Som tur var så släpade jag med mig en villig man som har kunnat bistå mig med både det ena och det andra. Jag behövde inte heller känna mig mörkrädd i skenet av fullmånen på natten. Vi har röjt på tomten, skrapat och målat, börjat vintra upp och plockat av äppelträden. Känns så skönt att äntligen få saker och ting gjorda innan vintern. När jag kom dit i våras ville jag bara grina och nästan sälja mitt smultronställe. Men nu är fönster och dörrar på plats, skorsten är lagad, huset är målat, vedskjulet renoverat och massa småfix gjorda. Jag älskar mitt ställe och kan inte tänka mig att ge upp det. Tänker mig en framtid där med hönsgård och betande getter på tomten. I am happy! :-)

Renoverad skorsten

Vi har även hunnit med en lång skogspromenad upp på berget och plockat en korg full med gula kantareller och ett par deciliter enbär. Tänkte plocka och göra enbärsdricka, men det var så stickigt att plocka, så det blir bara ett par kryddburkar istället.  Har även plockat stora fina blåbär på tomten till frukost. Rensat svamp och skurit äpplen i småbitar ikväll. Gott att finna i frysen.
Lägger upp några bilder för att sammanfatta en skön helg som har gått alltför fort..igen!
Nu däckar jag i min säng och stoppar in en meditation i öronen. Natti natti!

Däckad

Fönster mot naturen

Äppelskörd

Det blir bara värre och värre...

I skrivandets stund är kl 03.07 på natten och jag kan inte sova. Jag har nu i över en timmes tid kastat mig fram och tillbaka i sängen likt ett galet vilddjur. Mångalen är vad jag är! Det blir bara värre och värre för varje år! Jag kan bara inte sova vid fullmåne. Så därför tänder jag lampan och försöker leta rätt på något av de många par läsglasögon som dräller omkring i lägenheten. Det kan förresten inte vara bra för synen med glasögon! Sedan jag började använda dom så har min syn bara blivit sämre och sämre. Nu har jag terminalglasögon, läsglasögon och bilglasögon. Och de är starkt beroendeframkallande.
Jag funderade ett kort ögonblick på att visa mina bilglasögon som jag köpte på secondhand för tio spänn. Men jag låter bli. Jag ser absolut inte klok ut i dom! Men de är absolut nödvändiga bakom ratten. Om ni ser någon kärring bakom ratten med tokfula glasögon i stor röd Volvopråm så är det bara jag!

Något som också blivit värre för varje år är att tiden går fortare och fortare och jag hinner inte med allt som jag föresatt mig, för tiden tar bara slut hela tiden! Är det någon som vet var man kan fylla på? Det är ju bara måndag och fredag hela veckan och helgerna borde man ta en tidsstudie på för de kan omöjligt vara lika långa som förut.
Nyss gick jag ju på lågstadiet och funderade på vad jag skulle bli när jag blev stor. Nu har jag blivit så stor att det är för sent att fundera på vad jag vill bli. Pensioneringen väntar runt hörnet och jag har ännu inte gjort karriär! Minns i veckan att jag drömde om att bli sångerska. På lågstadiet fick vi välja musikinriktning och jag valde "piano och sång". Dock fanns det inget piano att tillgå på skolan och det var bara jag som envisades med att göra det musikvalet. Det slutade med att dom föste ihop mig med blockflöjtsspelarna. Jag fick sjunga till blockföljt istället för piano. Alla förstår säkert att mina förutsättningar att utvecklas som sångerska inte var så stora och sångkarriären spolierades därmed.

Denna vecka har jag iallafall hunnit fira två av mina barns födelsedagar med en dags mellanrum. De fyllde 17 respektive 27 år! Herregud, var försvann dom åren?
Det blev ett gemensamt kalas för födelsedagsbarnen igårkväll och vi åt hemgjord vegetarisk smörgåstårta och en mäktig fransk chokladtårta. Med ett halvt kilo smör och ett halvt kilo blockchoklad i bakverket så innehöll varje tårtbit säkert 5000 kalorier, och som väl är så orkar man inte mer än en bit.
Sonen som fyllde 27 år fick pannkakor i present av mormor som gör de allra godaste och sonen var belåten. Vi skrattade gott åt ett gammalt minne, när jag hade stekt en trave pannkakor till pojkarna som de skulle äta själva till middag medan jag var på jobbet. Jag hade noga instruerat pojkarna hur de skulle använda ugnen för att värma dom innan jag åkte hemifrån. På kvällen när jag kom hem igen så hörde jag mig för om hur det hade gått för dem. Jodå, de hade värmt pannkakorna på det gamla oljeelementet i köket! De hade inte vågat använda ugnen själva av rädsla för att något skulle gå på tok, så då kom de på den geniala idén att hänga dem på elementet istället! :-) Jag försökte låta bli att tänka på de dammpartiklar som förmodligen följt med tillsammans med sylten och grädden. Men pojkarna var nöjda, och då var jag det också.

Imorgon gruvar jag mig för att gå till tandläkaren igen. Kanske därför jag inte kan sova? Jag har under en längre tid haft problem med min käke som går ur led. Mitt huvud blir liksom alldeles snedvridet och det utvecklas en intensiv huvudvärk från nacke till näsrot. Så nu ska de få prova ut en sexig bettskena som jag ska använda på natten så att inte glappkäften trillar ut på kudden. Vi får väl se hur det går. Jag är iallafall himla trött på den här käken som trilskats med mig de senast 35 åren och inte har det blivit bättre. Som tur är så brukar jag för det mesta kunna bända käken på plats alldeles på egen hand. En gång var jag och min dåvarande sambo och vandrade på en vulkan på Sumatra, när jag råkade gäspa och sedan kunde jag inte stänga igen käften igen (och det kanske ni har hört... hehehe ).  Istället fick jag gå som en vandrande fågelholk i vildmarken och finna mig i att flugor och flygfän flög skytteltrafik in och ut ur min mun, medan min sambo hade svårt att hålla sig för skratt. Efter någon dryg halvtimme, så halkade dock käken på plats igen och sedan öppnade jag inte den på resten av resan.

Nä, nu ser jag att klockan slagit 04.08 och jag tror jag lägger igen öga en stund igen.

Godmorgon på er! Detta är er termos i gryningen! ( potatismos, rotmos och plåttermos hahaha )

Vy utanför mitt fönster igårkväll - Time flies...

Veckan som gått...

Har tillbringat hela dagen i sängen, tillsammans med en nykläckt förkylning. Roligare kan man ju ha. Jag har verkligen inte tid att vara sjuk. Skulle ha åkt till Umeå idag, men har skjutit upp det och satsar på att åka tidigt imorgonbitti istället och landa direkt på Retromarknaden i Umeå. För tredje året på raken ska jag vara där som säljare. Brukar vara jättekul med mycket folk och många som jag känner genom retrointresset. Vi får se om jag orkar ta mig upp imorgonbitti.
Försöker kurera mig med Kanjang och starka Sanchodroppar. Jag undrar om jag blev smittad av Minianne som jag försökte rädda livet på igår? Har gått en kurs på jobbet i HLR (hjärt och lungräddning ) och vet nu också hur man använder en hjärtstartare. En väldigt bra och nyttig kurs som alla skulle behöva gå med jämna mellanrum.

Minianne

Har även påbörjat en annan intressant kurs i veckan och vid det här tillfället handlade det om att lära sig att utveckla sin intuition. Jag fick möjlighet att läsa av ett par okända människor och fann att jag kunde ställa en ganska bra "diagnos" genom att bara känna in en främmande person och kunde hitta en massa information. En kvinna läste av mig och allt hon fick fram stämde på pricken! Kusligt och fascinerande! Det ska bli spännande att se hur det här utvecklar sig. Jag kanske sadlar om till spåkärring så småningom, och studerar livslinjerna i din hand för styva stålar. Singoalla Rosie!

Denna vecka har jag även hunnit med ett arbetsplatsbesök på Bosch Rexroth tillsammans med regionstyrelsen och kollat in gigantiska motorer och kolvar. Motorer så stora att de skulle kunna få jordklotet att sluta snurra! Det är grejer det! Det var så intressant att få se hur man jobbar i en stor verkstad och det var imponerande att se logistiken och vilken ordning och reda det var där. Rent och snyggt och en god arbetsmiljö. Inte alls så smutsigt och bullrigt som jag hade föreställt mig. Man kanske skulle sadla om och bli truckförare på gamla dar! Minns att jag ljög och sa att jag var tryckförare på Hägglunds när jag var och ung och dum och dansade med någon kille på Molidens folkpark. Vet inte om han blev särskilt imponerad.

Var också på Mamma Mia och käkade middag i veckan. Sesamrullad tonfiskfilé på bädd av mango, salladslök, färsk potatis och dressing med vit balsamico och senap. Det var jättegott även om det inte var någon mango på tallriken. De hade nog glömt den och jag kom mig inte för att säga till. Drack alkoholfritt vitt vin till ( 79 kr för ett glas är dock hutlöst dyrt även om jag inte behövde betala det själv ). Hursomhelst var det mycket trevligt även om vi fick vänta alldeles för länge på maten.

Nu ska jag försöka sova en blund, med äldste sonen på tillfälligt besök som ligger på luftmadrass på vardagsrumsgolvet och dottern med pojkvän i rummet intill. Jag som hör en knappnål falla, hoppas att jag får en lugn natt med öronpropparna nedtryckt i hörselgångarna. Goodnight folks!

Kvinnofällan..

Jag fortsätter på mitt förra inlägg när jag ändå är i gasen och slåss för kvinnans frigörelse.
Jag blir så trött på att vi kvinnor ska vara så jädra pretto! Vi ska baka som Leila, laga mat som Tina och se ut som Kim Kardashian. Hemmet ska vara stylat som ett inredningsmagasin och där ska vi ha fina bjudningar och kalas. Apropå kalas. Hur många pappor är det som fixar födelsedagskalaset till barnen? Köper presenter, bjuder in, arrangerar aktiviteter och bakar tårta? Jag känner inte till någon.

Svenska kvinnor är de mest frigjorda i hela världen, men ändå har vi så mycket kvar att göra. Mycket av den svenska kvinnans frigörelse handlar om den sexuella frigörelsen. Kvinnor vågar vara sexuella och sinnliga, och kan ta för sig. De får klä sig hur de vill, gå i korta kjolar och bada topless. Men är det egentligen frigörelse? Handlar det inte mycket om att vara ett sexobjekt för att locka till sig männen och leva upp till deras ideal. Går vi till skönhetssalongen och modeaffären för vår egen skull? Är vi inte egentligen offer för reklampåverkan och skeva skönhetsideal?

För mig handlar frigörelse mer om könsroller, värderingar, makt och status. Det handlar om hushållsarbete, förvärvsarbete och en arbetsmarknad på lika villkor.
Fortfarande är det i högre grad kvinnor som står för matlagning, städning, tvättstugan och ansvaret för barnen. Männen sköter om bilen och båten, och eventuell husrenovering. Medan mannen åker och tvättar bilen i timmar är kvinnan hemma och tvättar lortiga strumpor och kalsonger, hjälper barnen med läxläsning och nattning, skriver inköpslistor och förbereder för morgondagen. Medan mannen målar om huset på kvällarna har kvinnan ensam ansvar för resten av alla uppgifter i hemmet. Jag själv skulle mycket hellre gå ut i friska luften och jobba i lugn och ro. Måla är ju rena rama meditationen. Utomhus får man rensa tankarna och gå ner i varv. - "Låt pappa få vara i fred medan han målar!" skriker mamman till barnen. Kvinnor får mycket sällan den chansen till återhämtning i hemmet. Hon stupar i säng av utmattning och orkar inte med mannens lust till henne.

När helgen kommer går de till grannen på fest och i vanlig ordning hjälps kvinnorna åt med ruljansen, medan karlarna smiter iväg för att checka förtöjningen av båten eller för att kolla in grannens nya BMW. Det omvända skulle aldrig inträffa.

 Kvinnor löper i hög grad risk att bli utbrända. Kvinnor måste lära sig att släppa kontrollen och släppa in mannen i köket och tvättstugan och våga göra ett rollbyte. Vissa uppgifter kan vara mer lämpliga för en man som ofta besitter en större fysisk styrka, men annars kan kvinnor lika bra som en man spika och skruva trall. I många familjer känner man sig helt nöjda med fördelningen, just därför att man inte ens har ifrågasatt den och tänkt tanken att den skulle kunna vara annorlunda. Kvinnor gör som deras mammor alltid har gjort, eller som andra kvinnor i omgivningen gör.

Kvinnor är så fulla av kärlek och empati, och samtidigt så ambitiösa och ansvarstagande. Vi vårdar, omhändertar, uppvaktar och slösar med kärlek. Jag vill att vi ska fortsätta att vara det, men inte på bekostnad av vår egen hälsa och lycka. Vi får inte glömma bort att prioritera oss själva ibland och leva våra drömmar. Vi måste sluta vara så duktiga på allt och sluta sträva efter det perfekta. Det viktigaste är att må bra. Vi måste ge kärlek till oss själva och ta makt över våra egna liv. Fortfarande är många kvinnor förtryckta och slavar i sitt eget hem i Sverige.
Det är vi själva som måste ställa krav om vi vill få till stånd en förändring. Det finns såklart även män som är exemplariska och är goda förebilder, och kvinnor som inte håller måttet. Men jag försöker bara komma åt och belysa den problematik som fortfarande lever kvar och som kan bara kan bli bättre. För bättre kan det alltid bli.