I gårdagens inlägg klagade jag på att jag inte får tiden att räcka till, vilket jag delar med de flesta. Det känns som om tiden går fortare nuförtiden, men jag är ändå säker på att en minut fortfarande är 60 sekunder, och en timme 60 minuter. Men varför upplevs det som att det går fortare än vad det gör?
När jag igår försökte rada upp vad jag hunnit med under veckan, så inser jag att jag faktiskt har hunnit med ganska mycket. Jag har prioriterat roliga saker som att träna och skriva. Jag har kopplat av i soffan och sängen, läst och kollat på tv. Men jag är ändå inte riktigt nöjd.
Som lekman försöker jag analysera vad detta beror på. Har jag kanske för högt ställda krav och förväntningar på mig själv? Är det rimligt att hinna med allt som jag har i mitt huvud?
Jag är ju en sån person som vill göra så mycket. Är nyfiken på allt och tycker om att pröva på olika saker. Är rädd att missa något. Jag flyger än hit och än dit i mina tankar, och vill göra allt på en gång.
Jag gissar att det har med alla intryck utifrån som vi ständigt matas med. Alla sociala medier, tv, radio och än vart man går så möts man av reklamutbudet som slåss om konsumenternas uppmärksamhet.
Vi blir ständigt lockade och frestade. Dit vill jag resa, så skulle jag vilja ha hemma, så vill jag se ut, det vill jag smaka, det måste jag testa och så vidare...
Inte en stilla stund för våra sinnen. Kontemplationen och meditationen uteblir. Att bara sitta och tomglo låter sig icke göras. I tanken är vi alltid ett steg före. Vi missar nuet. Det kanske är därför det är så roligt att prata gamla minnen och kolla på bilder. Nuet ska ständigt fotograferas, filmas och förevigas. Det som är meningen att upplevas i nuet, det sparar vi till sedan.
Därför ska jag utföra ett experiment. För att se om jag kan få tiden att räcka lite längre så tänkte jag försöka ta en paus från etern på obestämd tid. Jag har ingen aning om hur länge jag klarar detta. Kanske en dag, en vecka eller en månad. Jag vet inte. Men jag tänkte försöka. Låta bli sociala medier och teven. Möjligen kan jag se på något nedladdat program utan reklaminslag. Det blir som att gå in i en liten bubbla, ett renande bad för sinnet. Jag gör som de "Tre aporna" och låter bli att se på skit, lyssna på skit och tala skit.
Jag tycker det är roligt att vara social på Facebook, men det är mycket där som får mig att må dåligt också. Jag vill inte se grodor som äts levande, jag vill inte läsa om spädbarn som våldtas, och jag vill inte matas med ständig reklam. Så därför gott folk, så tar jag en paus. Eller åtminstone så blir det mindre frekvent användande. Jag hoppas att jag därmed lyckas frigöra lite mera tid och känna mig mindre stressad. Kanske får jag så mycket tid över att det börjar kännas långtråkigt. Då har jag nog lyckats. För långtråkigt har jag inte haft sedan jag var liten och det var långfredag.
Möjligen går jag in här och skriver och berättar om hur det går. Eller så händer något som gör mig så exalterad att jag inte kan låta bli att basunera ut det. Hmm..känns som jag garderar mig för alla eventualiteter med mitt experiment. Spännande blir det hursomhelst för mig...
To be continued...
När jag igår försökte rada upp vad jag hunnit med under veckan, så inser jag att jag faktiskt har hunnit med ganska mycket. Jag har prioriterat roliga saker som att träna och skriva. Jag har kopplat av i soffan och sängen, läst och kollat på tv. Men jag är ändå inte riktigt nöjd.
Som lekman försöker jag analysera vad detta beror på. Har jag kanske för högt ställda krav och förväntningar på mig själv? Är det rimligt att hinna med allt som jag har i mitt huvud?
Jag är ju en sån person som vill göra så mycket. Är nyfiken på allt och tycker om att pröva på olika saker. Är rädd att missa något. Jag flyger än hit och än dit i mina tankar, och vill göra allt på en gång.
Jag gissar att det har med alla intryck utifrån som vi ständigt matas med. Alla sociala medier, tv, radio och än vart man går så möts man av reklamutbudet som slåss om konsumenternas uppmärksamhet.
Vi blir ständigt lockade och frestade. Dit vill jag resa, så skulle jag vilja ha hemma, så vill jag se ut, det vill jag smaka, det måste jag testa och så vidare...
Inte en stilla stund för våra sinnen. Kontemplationen och meditationen uteblir. Att bara sitta och tomglo låter sig icke göras. I tanken är vi alltid ett steg före. Vi missar nuet. Det kanske är därför det är så roligt att prata gamla minnen och kolla på bilder. Nuet ska ständigt fotograferas, filmas och förevigas. Det som är meningen att upplevas i nuet, det sparar vi till sedan.
Därför ska jag utföra ett experiment. För att se om jag kan få tiden att räcka lite längre så tänkte jag försöka ta en paus från etern på obestämd tid. Jag har ingen aning om hur länge jag klarar detta. Kanske en dag, en vecka eller en månad. Jag vet inte. Men jag tänkte försöka. Låta bli sociala medier och teven. Möjligen kan jag se på något nedladdat program utan reklaminslag. Det blir som att gå in i en liten bubbla, ett renande bad för sinnet. Jag gör som de "Tre aporna" och låter bli att se på skit, lyssna på skit och tala skit.
Jag tycker det är roligt att vara social på Facebook, men det är mycket där som får mig att må dåligt också. Jag vill inte se grodor som äts levande, jag vill inte läsa om spädbarn som våldtas, och jag vill inte matas med ständig reklam. Så därför gott folk, så tar jag en paus. Eller åtminstone så blir det mindre frekvent användande. Jag hoppas att jag därmed lyckas frigöra lite mera tid och känna mig mindre stressad. Kanske får jag så mycket tid över att det börjar kännas långtråkigt. Då har jag nog lyckats. För långtråkigt har jag inte haft sedan jag var liten och det var långfredag.
Möjligen går jag in här och skriver och berättar om hur det går. Eller så händer något som gör mig så exalterad att jag inte kan låta bli att basunera ut det. Hmm..känns som jag garderar mig för alla eventualiteter med mitt experiment. Spännande blir det hursomhelst för mig...
To be continued...
 |
| Hear no evil, see no evil, speak no evil |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar