Hejdå 2018

Så har ännu ett år passerat och jag är glad att jag ännu får hänga med. Tiden tycks bara gå fortare och fortare ju äldre man blir, eller så accelererar tiden på riktigt. Utvecklingen accelererar i varje fall. Det som i min barndom bara var fantasier och science fiction är idag verklighet. Vem hade kunnat drömma om internet, videosamtal och trådlösa nätverk. Nya rekord slås hela tiden. Det är inte bara tekniken som utvecklas, även människan utför fysiska prestationer som aldrig förr. Allt är extremt i alla riktningar. Även klimatet är extremt. Hur kommer det att se ut om ett år till? Om hundra år?

Det känns som om vi närmar oss någon slags kulmination, som kommer att sluta med någon form av gigantisk utlösning. Kanske ett tredje världskrig eller en klimatkollaps. Kanske både och.
Möjligen föds en ny värld fram, en värld som vi bara kunnat drömma och fantisera om.
Kanske kommer människans IQ att utvecklas med en högre grad av EQ, det vill säga en högre emotionell intelligens där empati och medkänsla får styra det nya samhället som växer fram. Det nya universella språket som alla kommer att tala är kärlekens språk. Våra handlingar utgår från hjärtat och inte från makt och girighet.
Pengar kommer inte längre att finnas. Ingen har möjlighet att bygga upp ett ekonomiskt imperium eller materialistiskt överflöd. Vi delar och vårdar jordens resurser. Alla bidrar efter bästa förmåga. Rättvisa kvoter och poängsystem. De starka hjälper de svaga. Vi motiveras av vår kärleksfulla ideologi och lever efter den i ord och handling. Jag vet att detta låter som ett banalt och ouppnåeligt ideal, men jag närs ändå av dessa tankar och önskedrömmar. Allt börjar ju i tanken. Och det kollektiva medvetandet kan utföra mirakel.

En mer realistisk dröm är kanske att hoppas på att Sverige får en ny regering under 2019. Till nästa val eller eventuella omval, så hoppas jag att det införs en obligatorisk valutbildning för samtliga röstberättigade medborgare. Ett slags körkort och checklista, där man måste läsa på om vad man egentligen röstar på. Man bör känna till vad de olika partierna och kandidaterna står för, innan man är behörig att rösta. Partierna och ledamöterna måste också bli bättre på att presentera sig själva. Sen borde vi också få chans till större inflytande i de olika sakfrågorna. Det skulle även hjälpa partierna att samarbeta och enas i vissa frågor, om de visste att de har väljarnas stöd.

Well, detta är lite om mina förhoppningar och förväntningar inför kommande år, även om det låter som en utopi.  Imorgon inleder jag det nya året med ett iskallt havsbad. Jag må vara en galen människa i en galen värld, men ett visst mått av galenskap kan vara uppfriskande och vitaliserande 😃
Gott Nytt År vänner!

Tankar om tiden..

Det är julafton och jag har tillbringat kvällen med nära och kära. Jag känner mig väldigt tacksam över att få ha det så bra och jag inser att jag är mycket privilegierad som får leva i denna parallellvärld med julbord, klappar och Kalle Anka. Det råder en stor obalans i världen med krig, svält, terror och naturkatastrofer. Jag känner mig orolig, maktlös och rädd när jag tänker på det. Grubblandet och maktlösheten gör att jag ibland inte kan sova på nätterna. Precis som att ju hårdare jag tänker desto mer påverkar jag världen. Nog för att jag tror på tankens kraft, men jag vet ju också att en tanke måste följas av en handling för att det ska ske en förändring. Vad tänker jag då på?

Klimatet - den viktigaste frågan av alla. Just nu sågar vi av den gren vi sitter på. Vi konsumenter står för mer än 50 procent av all resursförbrukning. Var och en av oss har ett ansvar och vi måste alla bidra. Häromdagen gästade Dominika Peczynska Malou i Efter tio, och hon berättade att hon inte alls var intresserad av klimatet. Hur kan man inte vara intresserad av klimatfrågorna?? Samtidigt avslöjade Dominika att hon grubblar mycket, men det framgick inte vad hon grubblade på. Jag är rädd för att ganska många är som Dominika, inte intresserad, och det skrämmer mig ännu mera. Att inte bry sig är att vara destruktiv, deprimerad, världsfrånvarande eller självmordsbenägen.

Muren mot Mexico - När Trump kandiderade till president trodde jag att det var ett skämt, och när han talade om att bygga en mur mot Mexico trodde jag också att det var en slags metafor, inte en fysisk mur. Nu börjar det bli verklighet och jag slår vad om att muren kommer att vara bortsprängd precis innan den färdigställs, för att orsaka USA så mycket ekonomisk skada som möjligt. Vi behöver inga murar. Vi behöver broar.

Region Västernorrland - lägger ner Sollefteå BB 2017, och ger 2018 ekonomiskt stöd med flera miljoner till alkoholindustrin ( Box Whiskey och Hernö Gin ). Det är horribelt att kvinnor tvingas föda barn vid vägkanterna, samtidigt som våra skattepengar satsas på något som är ett direkt hot mot folkhälsan.

Världssvälten - I Mauretanien sopar kvinnorna dammiga landsvägar i hopp om att hitta några nedfallna riskorn från risbilen som just kört förbi. I Jemen svälter 5 miljoner barn och i Sverige frossar vi i julmat från julbordens överflöd. Visst skänker vi pliktskyldigast en slant till välgörenhet för att döva våra dåliga samveten ett slag, men finns det en genuin kraft för att skapa ett bättre samhälle och ett friskare klimat?

Det finns otaliga exempel att haka upp sig på. Att en enda procent av jordens befolkning äger snart mer än resten tillsammans, att det ekonomiska systemet är korrupt, och att snart allt vi äter är förgiftat.
Allt detta pågår medan vi sitter med näsan i våra mobiler och surfplattor och ockuperar hjärnan med tjusiga instagramflöden och socialt skvaller som inte betyder ett skvatt. Digitaliseringen gör att vi tvingas in i dessa flöden som väller av reklam kantat med politiska influenser. För att kunna ta del av världsnyheterna måste du först klicka bort alla erbjudanden om casinon, nätdejting, kampanjerbjudanden och strunt som distraherar våra hjärnor att göra något helt annat än vad vi planerade. Hur många nätcasinon finns det egentligen? Hur många streamingtjänster? Hur många nätbutiker som erbjuder samma varor, men till olika priser?

Fiction blandas med verklighet och vi får allt svårare att urskilja vad som är sant och falskt. Utmattade väljer vi istället soffläge och någon dålig dokusåpa istället för att agera och kämpa mot orättvisorna i världen. Det är så vi håller oss på mattan, likt forna Sovjet som gav arbetarna sprit istället för lön för att stävja uppror. Lydiga, hjärntvättade och fogliga världsmedborgare. Alkohol, droger, lyx och flärd är vår tids surrogat för andlig spis. I takt med den kommersiella tillväxten, ökar den andliga fattigdomen.
Ibland vill jag säga upp mig från den här galna världen. Men som tur är finns det vissa ljusglimtar och strimmor av hopp emellanåt, som gör att man ändå stiger upp varje morgon och går till jobbet med ett visst mått av framtidstro. De mörka krafterna som vi idag ser desperat kämpa om makten, kommer att skjuta sig själv i foten förr eller senare. Uppvaknandet är oundvikligt.
Förlåt om jag störde julefriden och bara bidrar med ökad halsbränna istället för mysfaktor. Om du ens orkat läsa detta inlägg till slutet, så belönas du med en glädjeruta. Ta så många du vill! God fortsättning!

Hur många jordklot förbrukar du?

Åhléns lägger ner i Övik, och Kramfors öppnar en ny godisaffär. Precis vad ingen av städerna behöver.
Internethandeln lockar med alla medel "to shop until you drop". När jag var liten lärde jag mig att ordet "black" betydde att man var pank, att plånboken var tom. Idag trugar butikerna på med "Black Friday" Black week" och så vidare.  Jag vill hellre tolka det som ett köpstopp, att vi ska spara och ta paus från shoppandet. Det är vad vi borde göra. Hushållen har aldrig varit så skuldsatta som nu, och det gäller även för Moder Jord. Vi lever över våra tillgångar och resurser.  Vi lånar av framtida generationer.

Enligt Living Planet Report lever vi i Sverige som om vi hade 4,2 jordklot till förfogande. Jag själv gjorde nyss testet i Klimatkalkylatorn och fick fram att jag lever som om vi har 3,6 jordklot!! Trots att jag anser mig miljömedveten och bara handlar ekologiskt och second hand! Trots att jag källsorterar, äter vegetariskt och promenerar till jobbet! För min egen del så är det jobbresorna och semesterresorna som gör att växthusgasutsläppen ökar radikalt och att jag lever över Moder Jords tillgångar.

Om vi vill bidra till en bättre miljö och en bättre värld så måste vi förändra våra konsumtionsvanor.
Annars kan vi invänta nya skogsbränder, orkaner, översvämningar och låga grundvattennivåer.
Jag vill inte sluta resa, men jag vet att jag kan göra det på andra sätt. Jag kan välja tåget oftare och jag kan välja att resa till fler närliggande destinationer.

Det är jättetråkigt att de lokala affärerna får lägga ner och att det ekar tomt i Gallerian, men vi har oss själva att skylla. När vi väljer att nätshoppa billigt och flyger hem varor från hela världen, ja då går affärerna omkull och klimatet försämras. Handelsbodarna på landet fick stänga igen när vi öppnade stora köpcentran i stan. Vi konsumenter har större makt än vi tror. Våra köpvanor påverkar handeln och handelsindustrin försöker ständigt påverka oss och locka oss att tro att shopping gör oss lyckligare. Hur många jordklot förbrukar du för att känna dig lycklig?
Positivt besked är iallafall att "Årets julklapp" är det återvunna plagget! Det återstår dock att se om julhandeln fortsätter att slå nya försäljningsrekord. Jag vill också passa på att ge en eloge till Wikströms klädbutik i Kramfors som stänger butiken på Black Friday i protest mot konsumtionshysterin.

Gott och blandat

Idag fick jag ett omtumlande erbjudande som fick mig att kolla mig själv noga i spegeln.
Hör och häpna, jag blev erbjuden lägenhet på ett seniorboende! Herregud, har jag hunnit bli så gammal? Jag känner mig ju fortfarande som en tonåring ibland, som inte vet jag vad jag ska bli när jag blir stor! Övikshem erbjuder trygghetsboende för 55+ och jag tillhör alltså den kategorin nu. Snälla, ge mig krumelurpiller! Jag vill aldrig bliva stur! Jag håller ju som värst på att kolla upp aupair jobb i Australien åt min dotter och drömmer själv om att hänga på. Många familjer söker tjejer mellan 19 och 64 år! Jag platsar alltså fortfarande! Ja, vi får väl se vad det blir härnäst..seniorboende eller aupair i Tasmanien! 😃 Fortsättning följer...

Jag vet inte hur det är med er andra, men jag har väldigt svårt att skilja olika bilmärken åt. Vet knappt vad jag själv har för bilmärke. För några år sedan skulle min dåvarande sambo hämta mig utanför jobbet en kväll. Jag stod och väntade i entrén och såg plötsligt honom stanna utanför. Jag sprang ut, öppnade bildörren och satte mig i passagerarsätet och stirrade sedan in i ögonen på en skräckslagen främmande förare. Fel bil och fel gubbe!! Men gubben skrattade hjärtligt ögonblicket senare och erbjöd mig att sitta kvar!😊😊😊
I somras parkerade jag utanför ICA i Kramfors. När jag handlat klart stegade jag med min kasse rakt mot bilen. Jag låste upp med den fjärrstyrda nyckeln ( trodde jag ) och öppnade sedan förardörren när någon kom flåsande bakom mig och skrek: - Hallååå! Det där är min bil!! Jag vände mig om och såg en vredgad gamling komma töltande mot mig. Mitt huvud snurrade runt två varv och jag fick syn på min bil ca 20 meter därifrån. Jag ursäktade mig och förklarade att jag tagit fel bil och visade var min egen stod. - Men du har ju en Ford! skrek gubben. - Jaha, svarade jag lugnt, vad har du då? - Jag har en Citroen, svarade gubben som att det var det uppenbaraste i världen. - Jamen, vi har ju samma färg, sa jag till mitt försvar, men gubben ruskade bara på huvudet och muttrade något som jag inte ville uppfatta.
Ikväll var jag också ute och handlade. Innan jag lämnade bilen låste jag upp bakluckan för att det skulle bli lättare att lasta in grejerna. När jag så kom tillbaka till bilen, så fick jag inte upp bakluckan. Vad konstigt, jag låste ju nyss upp den, tänkte jag medan jag fortsatte att lirka upp bakluckan.
  - Hallå, det där är min bil, sa en gubbe bakom om min rygg. Då upptäckte jag att min egen gråa bil stod bredvid denna blå, fast vänd åt andra hållet.  Nej, jag kommer aldrig att lära mig att se skillnad på bilmärken och har inte för avsikt att försöka heller. Jag är bara glad om jag hittar min egen bil och kommer ihåg var jag parkerat den. Kanske hör jag bäst hemma på ett seniorboende ändå.

I helgen bodde jag på hotell i Stockholm. First hotel, fast det påminde om Bates Motel när jag upptäckte blodfläckar på duschdraperiet! Det var fläckar av okänt ursprung på heltäckningsmattan också, men jag sov ändå lugnt på rummet. Värre var det ifjol när jag bodde på Hotell Älgen i Östersund. Där vaknade jag mitt i natten av att nyckeln vreds om i låset och dörren öppnades. Jag blev skräckslagen och hörde fotsteg på golvet som närmade sig min säng. Plötsligt dunsade någon ner i sängen bredvid mig och jag trodde jag skulle dö av hjärtslag! När jag satte mig upp i sängen och gnuggade ögonen så fanns ingen där! Det var bara jag i rummet och dörren var stängd och låst. Det var alltså något hotellspöke som tyckte det var roligt att skrämma mig.
Detta var kvällens spökhistoria hämtat från verkligheten, gott folk! Nu är det natti natti här! Sov gott!

Fullmåne ikväll

Idioter och gamla tanter..

När jag växte upp på mellanölets tid, så var det norm att både röka och dricka bland ungdomarna ( och bland vuxna ). De skötsamma som lät bli tillhörde någon av frikyrkorna eller så var de bara töntiga. Man hörde talas om IOGT-NTO och ibland anordnades dans eller disco på IOGT-logen. Det hände att jag var där ibland. Dock uppfattades IOGT-NTO som något torrt, trist och tråkigt. Det gör det nog även idag. Man brukade säga att IOGT står för Idioter Och Gamla Tanter. Om någon blev för full på en fest och bakfull dagen efter, så skojade man och sa att det var nog dags att gå med IOGT, vilket var lika med ett straff värre än döden. Nykterhetsrörelsen är förknippad med en rad olika fördomar. En del kanske tänker på Emil och Griseknoen som blev tvungen att göra avbön hos Godtemplarna. En samling stränga gubbar som tog alltför allvarligt på sin uppgift.
Imorgon blir jag själv en Godtemplare och börjar jobba för IOGT-NTO! Häpp! Det ska bli både spännande och roligt. Idag har jag en helt annan syn på nykterhetsrörelsen och IOGT-NTO som är den största nykterhetsorganisationen. Jag vet att IOGT-NTO gör stor nytta i samhället och är en motpol mot den nya liberala syn på alkohol och droger som växer fram i samhället. IOGT-NTO erbjuder en frizon med nyktra alternativa aktiviteter för de som väljer en hälsosam livsstil utan de sociala normer och traditioner som gäller överlag. Jag vill varken uppfattas som en moralpredikare eller partykiller bara för att jag väljer en nykter livsstil. Men jag önskar att fler ville testa att ta en vit månad, eller längre, och se vilka positiva effekter det har. Möjligen börjar jag bli en gammal tant, men jag är ingen idiot! :-) Det finns tusen anledningar till att avstå alkohol, medan det är sällsynt med argument för motsatsen.


Samhällets kostnader för de skador alkoholen orsakar beräknas till minst 45 miljarder per år. Till detta kommer det mänskliga lidandet vid alkoholproblem och alkoholrelaterade olyckor, som naturligtvis inte går att mäta i pengar. Tänk vad mycket annat positivt vi skulle kunna genomföra med dom pengarna! Om du slutar dricka alkohol finns en rad individuella fördelar och vinster att hämta:

• Träningen ger bättre resultat. 
• Du ser hälsosammare och yngre ut
• Huden blir mjukare, fastare och får bättre lyster 
• Du slipper baksmälla och fylleångest. 
• Du sparar pengar. 
• Du kan köra bil – jämt och ständigt. 
• Du blir en bättre förebild och trygghet för dina barn
• Du sover bättre. 
• Du går ner i vikt.
• Du får mer energi
• Bättre koncentrationsförmåga
• Du kan vara ”onykter” utan alkohol och släppa loss ändå!
• Minskad risk för cancer och andra sjukdomar
• Olycksfallsrisken minskar
• Du blir inte lika lätt deprimerad
• Ro i sinnet
• Att bli nykter kan vara startskottet för en ny större förändring! Prova! 

Var rädd om demokratin

Vi läser allt oftare om att demokratin är hotad, inte bara i Sverige utan också i andra delar av världen. Antidemokratiska makter styr med hjälp av våld, hot, korruption och trakasserier. Vi kan inte längre ta demokratin i Sverige för given. Det krävs bara två riksdagsbeslut med enkel majoritet och ett val emellan för att avskaffa demokratin, och det kan vara gjort på ett och halvt år. De flesta av oss svenskar går omkring i tron att det demokratiska folkstyret kommer att gälla för all framtid. Sorry, det är dags att vakna upp ur Törnrosasömnen och börja reagera och agera.

Vi behöver bara se oss omkring i vår närmaste omgivning. Hur många ids engagera sig i folkrörelser och föreningsliv? De flesta orkar inte ens bry sig om situationen på sin egen arbetsplats och låter bli att engagera sig fackligt. Fackförbunden får allt färre kandidater som vill bli förtroendevalda. De pratas om att man i framtiden bara kommer att ha anställda fackliga ombud och när arbetarnas egna engagemang lyfts bort så fattas besluten centralt på andra nivåer. Är det så vi vill ha det?

De politiska partierna får allt färre aktiva medlemmar och utan folkvalda politiker som står i nära förbund med gräsrötterna kommer demokratin sakta men säkert att urholkas och vittra sönder. Urvalet blir mindre och vi riskerar att få fler korrumperade politiker som tänker mer på sin egen karriär än folkets bästa.
Föreningslivet har sin grund i olika folkrörelser som byggt upp dagens samhälle och demokrati. Idag skördar och äter vi de frukter som odlats under flera generationer. Det är tack vare tidigare generationers engagemang som det byggts upp fackliga och politiska rörelser, miljörörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen, fredsrörelsen m fl. Vi har haft ett antal eldsjälar genom åren som vi har att tacka för mycket. Dock håller de på att dö ut, en efter en, och det tycks vara väldigt svårt att rekrytera nya. Det utnyttjar antidemokratiska rörelser till fullo. De ser sin chans nu och förenar sig, förökar sig och underminerar vårt samhälle.

Var fjärde svensk vågar inte yttra sig öppet i politiska frågor av rädsla för hot och trakasserier, trots grundlagen med yttrandefrihet. De flesta vågar inte yttra sig och ha någon åsikt om något överhuvudtaget i sociala medier av rädsla för folkets drev och dömande. Vi bidrar själva till ett icke tillåtande klimat och här måste alla ta ett ansvar för ryktesspridning och fake news. Antidemokratiska grupper kan härja fritt i brist på motstånd och civil kurage hos majoriteten.

 Läs gärna mer på MSB ( Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap ) eller prenumerera på deras Nyhetsbrev. Det finns en anledning till att alla svenska hushåll fått broschyren "Om krisen eller kriget kommer". Vi får inte fortsätta och vara så naiva och tro att det inte kan drabba oss.
Men eftersom våra hjärnor hela tiden distraheras av ett ständigt flöde av information via sociala medier, appar och tv, så blir vi praktiskt taget hjärntvättade. Facebook använder algoritmer som styr vilken information vi får, och vi får mer av det vi redan gillar. Vi matas med falsk och vinklad information som skapar en världsbild som inte gäller i verkligheten. Vi är som tecknade figurer i en fantasivärld som någon annan skapat.

Så länge vi sitter med armarna i kors i soffan, så kommer makten att tas ifrån oss. Besluten kommer att fattas på elitnivå, vare sig det gäller din arbetsplats, din bostad, barnens skola, sjukvården eller kanske till och med dina mänskliga rättigheter. Så fundera på vilka frågor du vill engagera dig i, sök upp en lokal förening och aktivera dig. Om makten ska tillhöra folket så måste vi också ta kontrollen.
Jag säger som Karl Marx "Proletärer i alla länder, förena er!"

Lånad bild

Ge aldrig upp!

Det var ett tag sedan jag skrev sist. Ibland råder nyhetstorka och ibland har jag helt enkelt inte tid. Så är det med livet. Det går upp och ner och ibland är det som ketchupflaskan...allt på en gång!


Nåväl, jag har funderat ganska länge nu om jag ska våga skriva om det här eller inte. Har varit rädd för bakslag och att min lycka inte ska vara så länge. Men det håller faktiskt i sig. Nu tror säkert alla att jag ska berätta om någon ny kärlek, men se det ska jag inte. Jag ska berätta om mina hälsoproblem som inte längre är något problem.


När jag var nyss fyllda tjugo år vaknade jag en morgon med utslag över hela kroppen. Jag fattade ingenting, men så småningom fick jag konstaterat av läkare att jag fått psoriasis. Jag blev uppsagd från mitt dåvarande restaurangjobb med anledningen att jag "kunde skrämma iväg gästerna med mina utslag". Livet var slut, och allt kändes hopplöst. Jag stängde in mig som en spetälsk och isolerade mig en tid. Efter ett tag ryckte jag dock upp mig själv och påbörjade de behandlingar som vården erbjöd. Tjärbad, solarium och cortisonsalva. Jag blev bara tillfälligt bättre. Två veckor efter avslutad behandling såg det likadant ut igen och ibland värre. Jag bestämde mig för att hitta alternativa metoder och påbörjade den ena behandlingen efter den andra. Jag var fast besluten om att jag skulle få tillbaka min friska hud, trots att hudläkaren sa att det var obotligt och att jag bara kunde räkna med att bli sämre. Inte speciellt upplyftande eller psykologiskt sagt av en läkare. Men det triggade mig än mer att jag minsann skulle hitta en behandling, ett preparat eller ett annat sätt att leva för att bli frisk.


Jag har rest nästan jorden runt för att hitta botemedel och testat så många galna kurer och tveksamma preparat att jag skulle kunna skriva en hel bok om det. Men jag skulle inte heller våga avslöja allt tokigt som jag prövat heller. Ni skulle kunna tro att jag inte är riktigt klok.


Med tiden så drabbades jag även av svår migrän och i över tjugo års tid har jag regelbundet haft mina anfall, legat helt utslagen, spytt och önskat mig döden. Hälsan har blivit min första prioritering för att överhuvudtaget orka med livet. Så jag har försökt äta sunt, motionerat regelbundet, mediterat, isolerat mig emellanåt för att undvika stress samt undvikit onyttiga saker som socker och alkohol.

Men för drygt 2 år sedan kom jag i kontakt med en hälsocoach som rekommenderade mig att börja äta en olja med Omega 3 och Omega 9, eftersom han misstänkte att min kropp var inflammerad. Jag tog även ett test som bekräftade detta. Efter bara några månader med oljan började mina utslag som jag haft konstant i över trettio år att läka ut. Det inte bara dämpade utslagen utan de läkte ut fullständigt. Efter ett halvår var jag helt fri från utslag. På köpet försvann även min migrän. Har inte haft ett anfall sedan jag började med oljan. Även mina käkproblem som jag haft sedan ungdomen har så gott som försvunnit. Det är ett mirakel! Och så enkelt! Jag har nu under två års tid bara gått och väntat på något bakslag. Har ibland stressat, sovit dåligt och allmäntillståndet har varit försämrat, men inte ens då har mina gamla besvär kommit tillbaka. Förr så kunde jag se direkt på mina utslag hur jag mådde. När de blev flera, var röda och upphöjda så mådde jag sämre, och när jag mådde bättre så bleknade de. Likadant med migränen. I perioder av stress hade jag migrän oftare. Nu kan jag ibland ha huvudvärk, men jag fungerar ändå och kan fortfarande jobba. Inte som förr när jag blev som en trasa, helt matt och orkeslös.

Trots att jag fick vänta länge på lösningen i mitt fall, så känns det skönt att jag aldrig gav upp tanken på att kunna bli frisk. Så jag skulle vilja peka finger till den läkare som en gång sa till mig att jag kunde ge upp tanken på att bli frisk. Sjukdomen finns fortfarande latent i kroppen men ger inga symptom. Min kropp och mina celler har fått chans att läka på riktigt. Ge aldrig upp hoppet, våga tro på mirakel!

Förut

Nu

Upp och hoppa!

Ungefär 80 procent av vården idag belastas av livsstilssjukdomar. Sjukdomar som vi kan förebygga med hjälp av rätt kost, mer motion och mindre stress. Ungefär 80 procent av livsmedlen i våra butiker består av socker, snabba kolhydrater och livsmedel som inte borde få kallas livsmedel. Det är inte konstigt att vi blir sjuka. Vi måste börja ställa krav på livsmedelsproducenterna och vi måste själva vara beredda att betala för en bättre kvalité. Om vi köper bättre livsmedel och lägger mer tid i köket, så investerar vi i vår hälsa och vår framtid. Vårt välfärdssystem håller på att kollapsa och en trygg och säker vård är kanske ingen självklarhet i framtiden, om ens idag.
.
Eftersom det hela tiden finns kommersiella krafter som styr och påverkar samhället, får vi själva ta ansvar för vår hälsa. Vi kan börja bedriva vår egen lekmannamässiga forskning, leta efter egna svar och hitta alternativa vägar och lösningar.
De flesta av oss vet redan vad som gör oss sjuka och vad vi bör göra för att säkra hälsan. Vi vet skillnaden mellan nyttig och onyttig mat, och vi känner till att för mycket stillasittande är livsfarligt. Vi vet att rökning och alkohol är skadligt. Men varför gör vi inte det vi borde göra? Varför är det så svårt att ändra sin livsstil? Varför är det så svårt att hitta motivationen och disciplinen?
Förutom att människan av naturen är lat och hela tiden letar efter enkla och snabba lösningar, så står vi inför ett gigantiskt stort utbud. Det finns så många möjligheter och vi ställs inför så många val att det är lätt att gå vilse. Det gör oss frustrerade och trötta, och då är det enklast att göra som alla andra och sitta kvar på samma plats som tidigare. Det är svårt att ändra spår i hjärnan och det krävs minst 21 dagar daglig träning för att ändra en vana sägs det. Vi skjuter upp förändringen till framtiden.

Ibland tar vi oss i kragen och bestämmer oss för att börja ett nytt liv. Vi köper en ny bok som ska inspirera och motivera och snart har vi fyllt hela bokhyllan med diverse självhjälpsböcker utan att det gjort oss varken smalare, snyggare, klokare, andligare eller friskare. Det hjälper oftast inte bara att läsa utan man måste också praktisera det man lär för att det ska ge något resultat.  Vi köper nya träningskläder, ett gymkort, bokar en träningsresa och fyller köksskåpet med nyttiga recept. Sen blir vi förkylda, måste jobba över och gå på föräldramöten. Det kommer födelsedagskalas, konferenser, kurser, middagsbjudningar och elitserien i hockey. Dessutom regnar det och är mörkt på kvällarna. Livet kommer ständigt emellan och stör våra planer. Vi hittar ständigt nya ursäkter och undanflykter. "Den som inte avsätter tid för hälsa, får för eller senare avsätta tid för sjukdom"

Startknappen och motivationen hittar vi oftast lite för sent, när sjukdomen redan gett sig till känna. När vi får ett tufft besked och står inför ett livsavgörande val. När läkaren säger att ditt liv hänger på en skör tråd eller att du är en tickande bomb om du inte förändrar ditt leverne.
"Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk bara en.."

Vill man åstadkomma en förändring så måste man skapa en förändring, och man måste börja med detsamma. Varje dag är en ny möjlighet, hur klyschigt det än låter. Börja med en sak i taget och håll fast vid din plan. Tillfredsställelsen, välmåendet och resultatet kommer så småningom. Belöningen finns inom räckhåll, men det krävs lite disciplin och beslutsamhet. Du måste vilja förändra och vara beredd att anstränga dig lite extra. Det finns inga "quick fix", det krävs oftast ett livslångt arbete. Först förändra och sedan hålla fast vid det och inte falla tillbaka i gamla invanda hjulspår. Det är den brutala sanningen. Det finns tyvärr inga piller eller injektioner som enkel lösning. Sorry!

Jag tror, om jag ska ge mig på en egen analys, att de flesta av oss lider brist på disciplin och uthållighet. De flesta av oss har aldrig behövt träna på det. Inte som man fick göra förr i tiden, eller som man har det i andra delar av världen . Svält, hårt arbete och stränga förhållanden. Gneta och spara.  Förr fick alla svenska män mönstra och göra lumpen. Idag är det ett fåtal unga män som får träna på den militära disciplinen. Hur ska det gå för den bortskämda och bortcurlade generationen? Obligatorisk militärtjänst eller samhällstjänst under stränga former ett år, skulle nog alla ungdomar må bra av. Både killar och tjejer.

Tillbaka till livsstilsförändringen. Är du beredd att utmana dig själv? Varför vill du göra det?  Hur ska du gå tillväga? Ge dig själv en chans och ge inte upp!
Talking to me?? Yes, talking to me! 😊
Att investera i sin hälsa är bästa pensionsförsäkringen.

Fysisk aktivitet håller dig ung och frisk!

Fria tankar om ett styrt samhälle

I januari 1991 paniksålde vi vårt hus i Stockholm då räntorna chockhöjdes från 10 procent till nära 30 procent. Trots att vi var två heltidsarbetande så fixade vi det inte. Vi var nyblivna tvåbarnsföräldrar och den yngsta bara två veckor när flyttlasset åkte mot Norrland. Ingen bra start för en ung familj att tvingas ge upp husdrömmen och lämnas barskrapad med hundratusentals kronor i skulder för förlustaffären. Jag fick vara hemma med barnen så länge föräldrapenningen räckte, medan familjefadern blev tvungen att vara kvar i Stockholm och jobba för brödfödan. Så småningom sprack även familjedrömmen.

Nu är det 2018 och sedan några år har räntorna legat stadigt på runt 2 procent. Räntan är visserligen låg men skulderna desto större. Idag har skuldbördan på svenskarnas bostadslån växt från 500 miljarder till över 3000 miljarder. Inte många svenskar äger sitt boende. Skuldbördan hos Kronofogden var 2017 på 66 miljarder. BNP per capita har sjunkit från 3,4 till 0,5 de senaste 30 åren.
Bostadspriserna har drivits upp av de rika. De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Klyftorna ökar. Lönenivåerna för vanligt folk har länge legat ganska oförändrade. Tillväxten går till de rika som till följd av globaliseringen kan flytta sitt kapital ut ur landet och ägna sig åt skatteplanering. Vanligt folk ser till att betala några extra hundralappar i skatt varje månad för att slippa ovälkommen restskatt. Oförutsedda utgifter kan underminera hela ekonomin för de som redan suger på ramarna. En räntehöjning kan leda till katastrof.

De globala företagen kontrollerar världsekonomin. Äger du mer än 500 000 kr så tillhör du de tio procent rikaste människorna i världen. Äger du mer än 26 000 kr så tillhör du de 50 procent rikaste i världen. Sen finns det en elit på EN procent av världens befolkning som äger mer än resten av världen tillsammans!!! "Mycket ska ha mer, och fan vill ha fler", som en klok vän sa till mig häromdagen. Det är den här lilla klicken som kontrollerar världen.

Den ekonomiska makten kontrollerar världen och oss alla. Vi är livegna små möss som dansar efter någon annans pipa. Vi springer som vinthundar runt en kapplöpningsbana efter kaninen och hela tiden ökar avståndet. Vi kommer aldrig att komma ikapp. Den uppväxande generationen kommer att få det ännu sämre. Riksbanken äger våra egendomar och därmed oss.
Livet tycks gå ut på att jäkta, stressa och konsumera. Mellan varven lite glättig underhållning och fredagsmys och gärna bedöva oss med lite alkohol. Vi lever nästan som i det forna Sovjet när arbetarna fick sprit istället för lön. Tårta på jobbet när vi nått våra resultatmål som ständigt ökar. Allt för att få oss att vara tysta och nöjda ett tag till. Grädden växer i munnen, men vi biter ihop och håller upp fasaden ett tag till. Ingen vill misslyckas, även om vi gör det på bekostnad av vår hälsa eller våra barns välmående. Det är utsidan som räknas.

Vi är så stressade och jäktade att vi inte ens märker elefanten i rummet. Maktbalansen förändras, demokratin försvagas och korruptionen ökar. Vi har ingen aning hur korrumperade våra politiker är och kanske inte ens de själva. Lobbyister som trycker på och lockar med feta arvoden. Efter avslutade politiska uppdrag kan de flesta leva gott på styrelsearvoden och diffusa arbetsuppgifter. Hur kan Fredrik Reinfeldt tjäna 20 miljoner per år efter avslutat uppdrag som statsminister?

Kommunerna blöder och kommunskulderna bara ökar. Vart går våra skattemedel? Hur mycket kostar EU och Landstinget? Behöver vi dom?
Se gärna lördagsintervjuerna på Youtube med Lars Bern om du vill fördjupa dig i ämnet. Det enda vi kan göra är att läsa på och engagera oss. Vi går snart mot val och det är viktigt att vi avlägger våra röster. Vi har fortfarande demokrati och rösträtt. Hur länge till vet vi inte.

Jag känner några få modiga människor som valt att hoppa av hela den här galna karusellen, även om det innebär att leva som uteliggare, bo i kollektiv eller ha ett enkelt självhushåll. De äger iallafall sin egen tid och sitt eget liv. Själv har jag ännu inte kommit så långt att överge min materialistiska standard och falska trygghet, men jag överväger det på allvar. Dagen idag är min och den ska jag utnyttja på bästa sätt. Ha en skön söndag!♡

Frihet i en luftballong - Kappadokien 2014

Färöarna

Så har jag varit en sväng till Färöarna ( Fåröarna ). Jag älskar öar och det blir en alldeles speciell känsla när man är isolerad mitt ute i Atlanten mellan Skottland och Island. Vi landade på ön Vagar och planet vinglade in mellan bergen i dimma och blåst. Jag var en aning ängslig, men det blev ändå en mjuk landning av skickliga SAS-piloter ( som alltid ).
På Färöarna blåser det ALLTID och de första dagarna blåste det hård storm på sina håll, med luriga kastvindar. Det var ibland svårt att hålla balansen och motvinden kunde vara så svår att man nästan inte kunde ta sig fram. Ibland kom vindpustar som gjorde att man tappade andan och syret liksom blåste bort.
Vi hyrde bil och tog oss runt så långt vi kunde mellan de öar som förbinds med tunnlar under vattenytan. Det var många branta, smala och läskiga vägar och det blev inte lättare när det blåste så mycket. Man fick tänka sig för var och hur man skulle parkera för att inte riskera att bilen blåste iväg.
Färöarna är mycket kargt och ödsligt. Det växer inga träd här, varför det inte finns något som skyddar mot stormvindarna. Här bor det fler får än människor. Överallt betar får och man får vara på beredd på att får dyker upp på vägen vartsomhelst när man är ute och kör, trots skyddande fårstängsel.


Naturen är vacker och dramatisk. Höga berg, vattenfall, djupa raviner och många branta stup. Kombinationen av stormvindar, dimma och stup gör naturen till en ordentlig dödsfälla om man inte är försiktig. Det var med skräckblandad förtjusning som vi tog oss fram överallt. Vi hade hoppats på fler långa vandringar, men det blev bara en ordentlig dagstur på grund av den hårda blåsten och det oberäkneliga vädret. Vädret växlar hela tiden. Regn, hagel, sol och storm på en och samma dag. Vid ett tillfälle hade vi stannat för att ta bild på en vacker havsvik, men det blåste så hårt, regnade och haglade så vi satte oss snabbt in i bilen. Innan vi hann åka iväg två minuter senare, så hade det hunnit bli sol och den vackraste regnbågen uppenbarade sig. Så det vara bara att gå ut ur bilen igen.


Turistsäsongen hade inte riktigt startat på Färöarna så mycket var stängt, och det var svårt att hitta matställen och de som fanns erbjöd inga kulinariska överraskningar. Det var mest pizza, hamburgare och sånt. Jag trodde att det bara skulle finnas fisk, valspäck och lammkött att tillgå, men där hade jag fel. Att det skulle vara ett dåligt utbud av grönsaker och vegetarisk mat, hade jag räknat med. Allt sådant måste ju importeras. Möjligen finns det några växthus på Färöarna, men jag såg aldrig någon uppodlad mark. Vi hade även tänkt besöka en Michelinrestaurang, men den öppnar inte förrän i april. Men vid närmare titt på menyn, så insåg jag att jag ändå inte hade råd att äta där. En avsmakningsmeny kostar 1400 danska kronor och skulle man vilja lägga till ett dryckespaket ( som jag förmodar är alkoholhaltigt ) så kostar det 1100 danska kronor. En middag där skulle knäcka hela min reskassa.


Jag hade även hoppats på att göra en helikoptertur, men det systemet är inte direkt anpassat för turister. Om man ska åka någonstans så går det inte att åka tur och retur samma dag. Det krävs att du övernattar på någon ö, och det var vi inte beredda att göra. Vi hoppade även över båtfärder eftersom det blåste så kraftigt, och jag ville inte riskera att bli sjösjuk.


Vi hyrde rum i en stuga i småbåtshamnen på ön Vagar och på kvällarna var det helt dött ute på byn. Tur att vi hade kortlek och tärningspel med oss ( ingen tv i stugan heller ).
Sammanfattningsvis så hade vi en mycket trevlig resa och Färöarna måste upplevas på egen hand. Jag åker gärna dit igen under sommartid då det kanske är en aning varmare, men framförallt grönare. Här kommer några bilder från vår resa.

Härliga Highlandkossor

Det står någon på toppen!

Saksun

Färöarnas högsta vattenfall

Snart är det Internationella kvinnodagen igen

För en tid sedan fick jag en förfrågan om att föreläsa på Internationella kvinnodagen och prata om jämställdhet och feministiska frågor. Jag var dock tvungen att tacka nej då jag redan var uppbokad för utbildning i Stockholm, men jag funderade länge på vad jag skulle vilja prata om under en timme. Det är så mycket jag skulle vilja ta upp. Frågan är ju både komplex och gigantisk. Av alla orättvisor i världen så är kvinnor mest utsatta. Vi vet redan att situationen för kvinnor är katastrofal i stora delar av världen. På vissa håll har kvinnor ingen makt alls över sina liv. Det är djupt tragiskt att det fortfarande existerar tvångsgifte, könsstympning och hedersmord.

Om vi fokuserar på situationen i Sverige så har vi kommit väldigt långt i jämställdhetsarbetet, men vi är ändå långt ifrån hundraprocentigt jämställda. Fortfarande så har männen maktmajoritet, män tjänar bättre än kvinnor och män har en betydligt högre pension än kvinnor. KPA Pension valde att belysa  ämnet genom att ge en känga till alla pappor och lansera en gympapåse med texten "pappas jävla ansvarsområde" istället för att fokusera på arbetsgivarnas ansvar att ge jämställda löner eller att kräva att staten ger bättre förutsättningar för mammor ( och pappor ) att vara hemma med barnen utan inskränkningar för den personliga ekonomin. Vi har redan en mycket bra föräldraförsäkring, men den skulle kunna göras ännu bättre. Kanske borde hemmavarande förälder få räkna upp den pensionsgrundande föräldrapenningen till samma nivå som om den sjukpenninggrundande inkomsten? Eller varför inte skattebefria föräldrapenningen och uppmuntra till barnafödande? Eller ge föräldrar möjlighet att jobba 6-timmars arbetsdag så de kan ta större ansvar för barnuppfostran, läxläsning och packning av gympapåsar och avlasta skolan och förskolan.

En annan sak som gnager när det gäller jämställdheten är preventivmedel. Kvinnor utsätter sina kroppar och sin hälsa genom att vara försökskaniner och testa sig fram mellan olika sorters p-piller, p-stavar, spiraler, akutpiller, p-ringar och p-plåster. Dessutom är det kvinnorna som betalar för det ur egen plånbok. Hur många killar och män erbjuder sig att betala för att skydda sig från ett ofrivilligt faderskap i ett förhållande? Det räcker väl att kvinnorna får betala tusentals kronor för mensskydd  sin fertila period och kanske ännu mer för sjukfrånvaro på grund av PMS-besvär. Lägg till sjukfrånvaro och läkarbesök för komplikationer som har med graviditet och barnafödande att göra.

Jag är mycket glad för att Metoo-rörelsen har fått så stort genomslag i vårt samhälle och över hela världen. Det har satt igång så mycket som kan leda till en positiv utveckling för kvinnors jämställdhet och säkerhet. Jag är övertygad om att den dag då det råder fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män, så kommer kvinnorna att bidra bättre till utvecklingen än männen.

Lånad bild

På det hela är det viktigt att vi ifrågasätter våra normer och förväntningar på varandra. Vi måste ifrågasätta könsroller och genusperspektivet och fokusera på oss själva som i första hand individer och människor. Om vi vill uppnå fullständiga mänskliga rättigheter så måste vi göra oss fria från fördomar och stereotyper. Vi måste tillåta andra liksom oss själva att vara det sanna jaget. Våga leva livet fullt ut, göra det som man längtar efter och bli en fri människa. Oavsett kön, färg, ras, status ålder och trosinriktning.

Spekulationer och reflektioner..

Idag stod min älskling inte högt i kurs. Han vill inte tvätta sig i rumpan. Istället drar han sin bajsiga bak efter golvet och på mina mattor. Det riktigt syns på hans min, de gånger han försöker, hur äckligt han tycker det är att tvätta sin egen bak ( byk )? Jag talar naturligtvis om min kattunge. Han är världens underbaraste katt, men tyvärr har han en baksida (i dubbel bemärkelse ). Men nu är han både tvättad och förlåten av mig.

Ingen är perfekt och livet är sällan perfekt. Den senaste tiden har kanske ni liksom jag funderat på vad det är som gör att ett föräldrapar väljer att ta sina döttrars liv och även sina egna liv? Jag tänker på den tragiska händelsen i Bjärred. Det går inte att undgå att fundera och spekulera. Jag har själv funderat om detta högpresterande föräldrapar har haft för höga förväntningar på sig själva, sina döttrar och sina liv? Utdelningen motsvarade inte deras insatser, kombinerat med högt ställda krav och förväntningar. Kanske var det just föräldrarnas förväntningar på döttrarna, som gjorde att döttrarna i sin tur på ett omedvetet plan försatte sig själva i en djup dvala för att undkomma? Detta ledde till en kronisk trötthet, precis tvärtemot vad föräldrarna ville åstadkomma. Barnen orkade inte med alla aktiviteter, krav i skolan och krav från föräldrarna. Märk väl att det är ren spekulation från min sida. Men kanske ändå nära till hands att tänka så med tanke på det kravfyllda och tävlingsinriktade samhälle vi lever i.

Vi jämför oss ständigt med varandra, tävlar konstant mot andra och oss själva. Det handlar ofta om att vinna eller försvinna, speciellt om man vill tillhöra eliten. Syns du inte, finns du inte.

Tänk om vi kunde bara kunde få stanna där vi är någon gång, och slippa alla uppgraderingar, omorganisationer, makeovers och nya högre målsättningar. Vi bygger en massa luftslott där ingen vill bo eller klarar av att vara. Vi stressar oss till döds. Våra ungdomar har aldrig mått så dåligt som nu. Den psykiska ohälsan med depressioner, ätstörningar, ångest och självmord slår nya rekord år efter år.
När ska vi få tid och acceptans att bara vara?
Jag har en kär vän som gjort sig fri från allt detta. Han är sin egen herre. Visserligen innebär det att bo i ett hus i skogen, utan el och vatten och att leva på en minimal inkomst. Men han är en fri människa och jag beundrar honom. Jag vågar bara inte ta steget själv ännu. Men vissa dagar är det nära. Jag gör mig fri lite grand i taget. Det kan handla om att våga vara obekväm och att inte alltid vinna andras gillande. Det kan vara att göra sig fri från andras krav och förväntningar. Det kan handla om att bryta normer och traditioner. Man måste helt enkelt lyssna inåt och stå upp för sig själv. Hursomhelst har du bara dig själv kvar när det blåser och du måste alltid kunna leva med dig själv. Och din katt ☺☺

Man borde leva mer som en katt...

Nya normala normer...

Vi präglas av en mängd normer i samhället. Vissa sitter i våra gener från generation till generation, och vissa normer är tämligen nytillkomna. Majoritetsnormen styr de flesta av våra normer. Vad majoriteten gör och tycker är det som etableras i samhället, och mycket bygger på vår demokratiska fostran. Det gör att en minoritets behov inte får samma möjligheter, men behovet för minoriteten är inte mindre för det. När och hur mycket ska majoriteten anpassa sig till minoritetens behov? Finns det några sådana gränser? Sista århundradet har vi sett till att funktionshindrade fått många av sina behov tillgodosedda, hbtq-personer har blivit mera accepterade och vi strävar efter att alla människor ska vara olika värda. Det har tagit tid och arbete att omskapa de flesta normerna i vår kultur. Vissa normer skapas dock väldigt snabbt: Se bara hur den tekniska utvecklingen gjort att vi idag lever i datastyrt samhälle och där vi förväntas ständigt vara uppkopplade och tillgängliga. #Metoo-rörelsen är ett annat exempel på hur snabbt normer kan förändras i samhället. På bara några månader har det manliga släktet vaknat upp och börjat granska sig själva och sitt beteende. Kvinnorna har fått nog och vi är på väg att skapa nya normer i rekordfart. Tack vare sociala medier.

Tänk om vi kunde skapa nya alkoholnormer lika snabbt! För bara tjugo år sedan infördes rökförbud på flygplanen och idag skulle det vara otänkbart att röka ombord. Tyvärr verkar det som alkoholkulturen har ett stadigare grepp om oss människor, trots att det inte för med sig något gott överhuvudtaget. Idag räknar man med att det svenska samhällets kostnader för de skador alkoholen orsakar kostar 45 miljarder per år. Till det tillkommer det mänskliga lidandet vid alkoholproblem och alkoholrelaterade olyckor som inte går att mäta i pengar. Inte konstigt att vi inte kommer att ha råd att gå i pension och att pensionsåldern höjs, eller att staten måste göra olika nya besparingar varje år.
Alkoholen är den nästa största orsaken till cancer, och framkallar en rad andra sjukdomar. Alkoholen bryter ner människokroppen och en baksmälla kan påverka kroppen upp till 14 dagar. Om vi nu tvingas jobba allt längre upp i åren är det desto viktigare att vi håller oss friska, så att vi orkar med

Vi har så mycket att vinna på att dra ner på alkoholkonsumtionen. Friheten att kunna ta bilen närsomhelst, få bättre sömn- och sexliv, vakna pigg och fräsch, bättre matsmältning och stabilare psyke. Vi sparar pengar, kalorier, utsätter oss för mindre risker och är bättre förebilder för våra barn.  Vi skapar bättre och varaktiga relationer till våra nära och kära utan negativ inverkan av alkohol som många gånger förstör relationer. Det är lätt hänt att man går över gränsen och tappar omdömet när sinnet är grumligt. Vi gör sådant vi aldrig skulle få för oss att göra i ett nyktert tillstånd. Vi känner inte igen kollegorna på personalfesten och barnen känner inte igen sina föräldrar när de kommer hem. Det är ganska märkligt hur legaliserat alkoholen är i samhället, och att majoritetsnormen styr förväntningarna på att det ska serveras alkohol i alla festliga sammanhang. Alkoholen är skyddad, helig och tabubelagd, hur infantilt det än är.

Fortfarande anses nykteristerna vara tråkmånsar, trots att verkligheten ute på krogen uppvisar intelligensbefriade osammanhängande konversationer, snubblande fötter och kladdande händer på det nedsölade dansgolvet, och halvsovande dönickar i hörnen. Är det något att eftersträva? Hur kul är det på en skala?
Fler och fler hälsomedvetna börjar anamma den nyktra livsstilen, för de känner skillnaden och hur mycket det är värt att hålla sig fri från alkohol och hur bra de mår. Det kommer hela tiden fler och fler alkoholfria alternativ och det finns hopp om att alkoholnormen är på väg att förändras. Personlig frihet och alkohol hör inte ihop. Frihet är att vara överordnad alkoholen och kunna avstå.

Julen firades i Indonesien

Min livsnerv är att resa och upptäcka nya platser runt om i världen. Då lever jag i nuet och tankar energi, även om det kan vara jobbigt och slitsamt att resa till andra sidan jordklotet. Den här gången bar det av till Bali. Vi trotsade ett överhängande hot om ett större vulkanutbrott, och gav oss ändå iväg utrustade med skyddsglasögon och munskydd, enligt UD´s rekommendationer. Det kändes ganska spännande att vara i händelsernas centrum, det seismologiska centret.

Första dagarna var vi lite trötta och virriga på grund av för lite sömn, dygnsomställning och klimatomställning. Det resulterade i att vi förlorade ett kreditkort i en bankomat, tappade läsglasögon, örhänge och glömde en plånbok i en taxi. Solglasögonen fick jag dyka efter på botten av bassängen.  Vid en vandring längs utmed den klippiga strandremsan förbisedde vi fenomenet med tidvattnet,  skillnaden mellan ebb och flod, varför vi plötsligt fann oss instängda bakom några klippor. När två pantertanter började en mödosam klättring uppför den vassa klippväggen, kom en surfare till undsättning och eskorterade ut oss i vattnet runt klippan istället. Han räddade oss förmodligen undan fula skrapsår och brutna ben. Dock halkade jag samma natt i badrummet och fick mig en stukad fot och en stor bula i huvudet.Värst var jacket i skallen som pulserade blod så att mitt rum snart såg ut som ett slakthus. Med några varv vit handduk runt huvudet lyckades jag somna om och vakna med livet fortfarande i behåll dagen efter. Jag kunde till och med gå på yogapasset, där jag passade på att få lite healing till skallbenet av min yogalärare som hette Ketut. Alla män på Bali heter Ketut, tror jag.

Vi hade några underbara dagar i Ubud där vi åt hälsosam rawfood, drack Stomachhealers och fick daglig massage, till och med chokladmassage. Sedan anslöt sig ett par nya medlemmar till vårt ressällskap och vi flög tillsammans vidare med NAM Air till Labuan Bajo på Flores (Nusa Tenggara).  Där besökte vi några fantastiska öar som Padar Island, Komodo Island och firade julafton på Kanawa Island. Naturligtvis blev vi även presenterade framför ett gäng Komodo Dragons, världens farligaste ödlor. I deras käftar lever 53 farliga bakterier, där varje enskild bakterie kan döda en människa. En turist från Singapore som beslöt att gå på egen hand blev dödad där för 6 månaders sedan. Men de lät oss undslippa utan en skråma ( vår guide hade ju en betryggande träkäpp med sig ).

Efter några dagar med snorkling tillsammans med stingrockor, sjöstjärnor och små hajar, strandhugg på paradisöar, bad i droppstensgrottor och riskfyllda bilturer och båtturer, flög vi tillbaka till Bali och spenderade sista veckan i Uluwatu. Att sitta på den branta klippan vid Single Fin och kolla in surfarna i solnedgången, och äta fantastiska måltider på Suka Espresso tillhörde höjdpunkterna. Yoga, massage och Padang Padang stranden inom räckhåll fick mig att fundera på att faktiskt pensionera mig där när det blir dags. Kanske blir jag en balinesiska på ålderns höst.
Vi lämnade Bali efter tre underbara veckor och skyddsglasögonen och munskyddet fick vi ingen användning för som tur var. Jag såg i alla fall Mount Agung på nära håll och det svarta rökmolnet som puffade ur kratern när jag en tidig morgon gett mig iväg för att möta soluppgången uppe på Mount Batur. Den långa krävande vandringen var mödan värd och det är med vördnadsfull respekt för naturens krafter man beträder den kokande marken där det pyser här och var. Moder Jord ska vi vara rädda om.

Väl hemma möttes jag av snöfall, kyla och inställda och försenade tåg. Jag hade behövt stanna på Bali ett par månader till. Jag är kraftigt allergisk mot mörker, kyla och blötsnö.
Idag skulle jag iväg med bilen och fann att bildörrarna frusit fast och det var omöjligt att få upp låset till någon av dörrarna ( varken min tändare eller varma flåsande andedräkt hjälpte ), så jag pulsade iväg och köpte låsspray på Clas Ohlssons. Efter att ha tömt burken så ville ändå inte låset gå upp och till slut fick jag upp bakluckan och krånglade mig in i den snötäckta lilla Golfen. Det var omöjligt att få upp dörrarna även inifrån och jag fann mig själv i en mörk isolerad igloo, då även bakluckan gått igen. Jag blev lätt klaustrofobisk, och ännu mer klaustrofobisk när jag upptäckte att mobilen var urladdad. Kanske skulle dottern sakna mig och gå ut och leta efter mig på parkeringen, eller så fick jag sätta min tilltro till att någon förbipasserande skulle höra mina dova skrik på hjälp.
Till slut lyckades jag klämma ner mig och min tjockaste vinterjacka i förarsätet bakom ratten ( jag fastnade iallafall inte med foten i ratten som syrrans väninna gjorde häromdagen ) och kunde starta frysskåpet. Och tänk då gick låsen upp på alla fyra dörrar och jag var räddad och jag slapp fira trettondagsafton i en isig bil.
Nu har jag tinat upp eländet ordentligt i Åhlens garaget och hoppas att det blir sommar snart igen.
God fortsätting gott folk!