Färöarna

Så har jag varit en sväng till Färöarna ( Fåröarna ). Jag älskar öar och det blir en alldeles speciell känsla när man är isolerad mitt ute i Atlanten mellan Skottland och Island. Vi landade på ön Vagar och planet vinglade in mellan bergen i dimma och blåst. Jag var en aning ängslig, men det blev ändå en mjuk landning av skickliga SAS-piloter ( som alltid ).
På Färöarna blåser det ALLTID och de första dagarna blåste det hård storm på sina håll, med luriga kastvindar. Det var ibland svårt att hålla balansen och motvinden kunde vara så svår att man nästan inte kunde ta sig fram. Ibland kom vindpustar som gjorde att man tappade andan och syret liksom blåste bort.
Vi hyrde bil och tog oss runt så långt vi kunde mellan de öar som förbinds med tunnlar under vattenytan. Det var många branta, smala och läskiga vägar och det blev inte lättare när det blåste så mycket. Man fick tänka sig för var och hur man skulle parkera för att inte riskera att bilen blåste iväg.
Färöarna är mycket kargt och ödsligt. Det växer inga träd här, varför det inte finns något som skyddar mot stormvindarna. Här bor det fler får än människor. Överallt betar får och man får vara på beredd på att får dyker upp på vägen vartsomhelst när man är ute och kör, trots skyddande fårstängsel.


Naturen är vacker och dramatisk. Höga berg, vattenfall, djupa raviner och många branta stup. Kombinationen av stormvindar, dimma och stup gör naturen till en ordentlig dödsfälla om man inte är försiktig. Det var med skräckblandad förtjusning som vi tog oss fram överallt. Vi hade hoppats på fler långa vandringar, men det blev bara en ordentlig dagstur på grund av den hårda blåsten och det oberäkneliga vädret. Vädret växlar hela tiden. Regn, hagel, sol och storm på en och samma dag. Vid ett tillfälle hade vi stannat för att ta bild på en vacker havsvik, men det blåste så hårt, regnade och haglade så vi satte oss snabbt in i bilen. Innan vi hann åka iväg två minuter senare, så hade det hunnit bli sol och den vackraste regnbågen uppenbarade sig. Så det vara bara att gå ut ur bilen igen.


Turistsäsongen hade inte riktigt startat på Färöarna så mycket var stängt, och det var svårt att hitta matställen och de som fanns erbjöd inga kulinariska överraskningar. Det var mest pizza, hamburgare och sånt. Jag trodde att det bara skulle finnas fisk, valspäck och lammkött att tillgå, men där hade jag fel. Att det skulle vara ett dåligt utbud av grönsaker och vegetarisk mat, hade jag räknat med. Allt sådant måste ju importeras. Möjligen finns det några växthus på Färöarna, men jag såg aldrig någon uppodlad mark. Vi hade även tänkt besöka en Michelinrestaurang, men den öppnar inte förrän i april. Men vid närmare titt på menyn, så insåg jag att jag ändå inte hade råd att äta där. En avsmakningsmeny kostar 1400 danska kronor och skulle man vilja lägga till ett dryckespaket ( som jag förmodar är alkoholhaltigt ) så kostar det 1100 danska kronor. En middag där skulle knäcka hela min reskassa.


Jag hade även hoppats på att göra en helikoptertur, men det systemet är inte direkt anpassat för turister. Om man ska åka någonstans så går det inte att åka tur och retur samma dag. Det krävs att du övernattar på någon ö, och det var vi inte beredda att göra. Vi hoppade även över båtfärder eftersom det blåste så kraftigt, och jag ville inte riskera att bli sjösjuk.


Vi hyrde rum i en stuga i småbåtshamnen på ön Vagar och på kvällarna var det helt dött ute på byn. Tur att vi hade kortlek och tärningspel med oss ( ingen tv i stugan heller ).
Sammanfattningsvis så hade vi en mycket trevlig resa och Färöarna måste upplevas på egen hand. Jag åker gärna dit igen under sommartid då det kanske är en aning varmare, men framförallt grönare. Här kommer några bilder från vår resa.

Härliga Highlandkossor

Det står någon på toppen!

Saksun

Färöarnas högsta vattenfall

Snart är det Internationella kvinnodagen igen

För en tid sedan fick jag en förfrågan om att föreläsa på Internationella kvinnodagen och prata om jämställdhet och feministiska frågor. Jag var dock tvungen att tacka nej då jag redan var uppbokad för utbildning i Stockholm, men jag funderade länge på vad jag skulle vilja prata om under en timme. Det är så mycket jag skulle vilja ta upp. Frågan är ju både komplex och gigantisk. Av alla orättvisor i världen så är kvinnor mest utsatta. Vi vet redan att situationen för kvinnor är katastrofal i stora delar av världen. På vissa håll har kvinnor ingen makt alls över sina liv. Det är djupt tragiskt att det fortfarande existerar tvångsgifte, könsstympning och hedersmord.

Om vi fokuserar på situationen i Sverige så har vi kommit väldigt långt i jämställdhetsarbetet, men vi är ändå långt ifrån hundraprocentigt jämställda. Fortfarande så har männen maktmajoritet, män tjänar bättre än kvinnor och män har en betydligt högre pension än kvinnor. KPA Pension valde att belysa  ämnet genom att ge en känga till alla pappor och lansera en gympapåse med texten "pappas jävla ansvarsområde" istället för att fokusera på arbetsgivarnas ansvar att ge jämställda löner eller att kräva att staten ger bättre förutsättningar för mammor ( och pappor ) att vara hemma med barnen utan inskränkningar för den personliga ekonomin. Vi har redan en mycket bra föräldraförsäkring, men den skulle kunna göras ännu bättre. Kanske borde hemmavarande förälder få räkna upp den pensionsgrundande föräldrapenningen till samma nivå som om den sjukpenninggrundande inkomsten? Eller varför inte skattebefria föräldrapenningen och uppmuntra till barnafödande? Eller ge föräldrar möjlighet att jobba 6-timmars arbetsdag så de kan ta större ansvar för barnuppfostran, läxläsning och packning av gympapåsar och avlasta skolan och förskolan.

En annan sak som gnager när det gäller jämställdheten är preventivmedel. Kvinnor utsätter sina kroppar och sin hälsa genom att vara försökskaniner och testa sig fram mellan olika sorters p-piller, p-stavar, spiraler, akutpiller, p-ringar och p-plåster. Dessutom är det kvinnorna som betalar för det ur egen plånbok. Hur många killar och män erbjuder sig att betala för att skydda sig från ett ofrivilligt faderskap i ett förhållande? Det räcker väl att kvinnorna får betala tusentals kronor för mensskydd  sin fertila period och kanske ännu mer för sjukfrånvaro på grund av PMS-besvär. Lägg till sjukfrånvaro och läkarbesök för komplikationer som har med graviditet och barnafödande att göra.

Jag är mycket glad för att Metoo-rörelsen har fått så stort genomslag i vårt samhälle och över hela världen. Det har satt igång så mycket som kan leda till en positiv utveckling för kvinnors jämställdhet och säkerhet. Jag är övertygad om att den dag då det råder fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män, så kommer kvinnorna att bidra bättre till utvecklingen än männen.

Lånad bild

På det hela är det viktigt att vi ifrågasätter våra normer och förväntningar på varandra. Vi måste ifrågasätta könsroller och genusperspektivet och fokusera på oss själva som i första hand individer och människor. Om vi vill uppnå fullständiga mänskliga rättigheter så måste vi göra oss fria från fördomar och stereotyper. Vi måste tillåta andra liksom oss själva att vara det sanna jaget. Våga leva livet fullt ut, göra det som man längtar efter och bli en fri människa. Oavsett kön, färg, ras, status ålder och trosinriktning.