Tur i oturen..

Jag är så glad att jag kan skriva på min lilla bärbara dator igen. När jag kom hem efter jobbet idag så råkade jag spilla ut en hel kopp the över hela tangentbordet. Så typiskt när jag har bråttom! Datorn fortsatte att fungera en liten stund, men sedan så dog den bara..Inte helt och hållet dock,eftersom lampan lyste och det var fortfarande kräm i batteriet. Den gick heller inte att stänga av trots att jag höll ner avstängningsknappen läääääänge..Jag tog hårtorken och fönade den ordentligt, men inte ens det hjälpte. Jag lät datorn stå några timmar och ringde sedan sonen som föreslog att jag skulle plocka ut batteriet, vilket visade sig vara ett utmärkt förslag. När jag plockade ut batteriet så fanns där en liten pöl med thevatten och jag torkade noga och grundligt bort detta. Sedan var det bara att sätta tillbaka batteriet och köra. Vilken tur i oturen jag har! Skulle inte ha haft råd att köpa en ny dator just nu, när jag snart ska åka utomlands och allt.

Jag är en riktig klant emellanåt. Häromkvällen såg jag min bil översnöad och isig ute på parkeringen och jag bestämde mig för att sätta på motorvärmaren/kupévärmaren. Sladden låg inne i bilen och dörrlåset hade frusit. Jag lyckades dock få upp bakluckan till min gamla Skoda Felicia kombi och bestämde mig för att krångla mig in. Inte går det lättare när spärren som håller luckan uppe är trasig och inte är det lätt att kravla omkring i en vadlång vinterkappa. Men jag är ganska tjurig. Samtidigt som luckan puttade mig i ryggen och baken, så försökte jag krypa på knä i kappan. Jag tog mig in och lyckades kravla mig över till passagerarsätet för att försöka få upp dörren. Vid det laget hade rutorna immat igen av mitt flåsande. Jag kunde varken se ut eller ta mig ut. Dörrarna var helt fastfrusna och bakluckan gick inte att öppna inifrån.
 Då kom jag även på att jag lämnat handväskan på marken utanför bilen och i väskan låg mobiltelefonen. Jag såg för mitt inre hur jag skulle få skrika hysteriskt och bulta på rutorna för att uppmärksamma förbipasserande. Jag såg också för mitt inre hur en buse skulle komma förbi och bara sno min väska, peka finger åt mig och springa sin iväg.  Under tiden min fantasi skenade iväg så måste min överhettade kroppsvärme ändå sett till att centrallåset tinade lite och låstes upp. Jag var befriad från mitt fängelse i bilen och jag kunde ta mig ut igen. Vilken tur i oturen! ( lite senare när jag berättade historien för min käraste påpekade han försynt att jag faktiskt hade kunnat veva ner rutorna och tagit mig ut...fast blondinen i mig tänkte inte på det...häpp! ).

Nu har klockan slagit 23.36 och det har varit en lååång dag....Kan berätta att jag efter denna kväll förvandlats till en pudel..Men detta får jag kanske tillfälle att återkomma till...Nu måste jag soooova! Gnite folks!

Min fina Skoda i upptinat och snöfritt tillstånd