Fejkad forskning, valfusk, doping, falska rapporter och uppgjorda matchter....Ja, så ser det ut i världen idag. Det finns ingen moral, inget civilkurage och snart ingen sanning. Bara lögner, fejk, mutor och utpressning.
Falska anklagelser, falska läkemedel, falsk valuta och falska bröst. Ingenting tycks vara äkta och genuint längre.
Vem och vad kan man egentligen lita på? Är du ens sann mot dig själv? Eller lever du i villfarelser och illusioner? Vet du vem du egentligen är och vad du står för? Var och en måste söka sin egen sanning. Den enda sanna kunskapen är den personliga erfarenheten. Vi måste själva testa oss fram för att få veta. Var och en måste göra sin egen resa och sina egna misstag. Det kan bli dyrköpt att leta efter sanningen. Vilka kan vi lita på i vår egen närhet? Kan vi lita på de som har makten? Chefen, läkarna, ministrarna och alla som företräder oss? Efter den senaste tidens avslöjanden om olika härvor och skandaler så visar det sig att vi inte kan lita på någon. Inte ens på det som sägs vara vetenskapligt bevisat. Tänker på de journalister som råkat illa ut i jakten på sanningen. Det kan vara farligt att börja gräva i saker och ting. Man kan riskera sitt jobb, sin status, sina vänner och till och med sitt eget liv om man avslöjar hur det ligger till i verkligheten.
Vi är nog mer förda bakom ljuset än vad vi anar..Det vi ser är kanske bara toppen av ett isberg av lögner, manipulering och maktmissbruk. Världen kanske kontrolleras av en liten elitmaffia, bestående av en handfull invigda personer eller välbärgade familjer..
Om vi fick makten och självförtroendet att ifrågasätta det som sker omkring oss, så skulle det nog se annorlunda ut i världen. Men vi är fostrade av staten och samhället att hålla oss på mattan och följa gängse regler upprättade av samhället. Det är få som ens bryr sig om att ens ta ett andra utlåtande när de besöker vården. De litar på den läkare de kommer till, utan att ha en aning om vem vederbörande egentligen är.
Vi litar på våra föräldrar, lärare, chefer och folkvalda politiker. För att vi är uppfostrade till att göra det och för att det är bekvämt. Vi blir bättre behandlade om vi är tysta och medgörliga. Det är åtminstone vad vi tror. Vi tror inte att vi kan påverka något. Vi tror inte på oss själva. Det kanske är det största misstaget. Vi överlämnar makten över våra egna liv till andra. "Ske Guds vilja" kanske du säger, men Gud kanske har gett oss viljan för att vi själva ska styra över våra liv i den utsträckning det är möjligt. Och möjligheter finns det för oss hela tiden. Det gäller bara att se dom och våga prova.
Falska anklagelser, falska läkemedel, falsk valuta och falska bröst. Ingenting tycks vara äkta och genuint längre.
Vem och vad kan man egentligen lita på? Är du ens sann mot dig själv? Eller lever du i villfarelser och illusioner? Vet du vem du egentligen är och vad du står för? Var och en måste söka sin egen sanning. Den enda sanna kunskapen är den personliga erfarenheten. Vi måste själva testa oss fram för att få veta. Var och en måste göra sin egen resa och sina egna misstag. Det kan bli dyrköpt att leta efter sanningen. Vilka kan vi lita på i vår egen närhet? Kan vi lita på de som har makten? Chefen, läkarna, ministrarna och alla som företräder oss? Efter den senaste tidens avslöjanden om olika härvor och skandaler så visar det sig att vi inte kan lita på någon. Inte ens på det som sägs vara vetenskapligt bevisat. Tänker på de journalister som råkat illa ut i jakten på sanningen. Det kan vara farligt att börja gräva i saker och ting. Man kan riskera sitt jobb, sin status, sina vänner och till och med sitt eget liv om man avslöjar hur det ligger till i verkligheten.
Vi är nog mer förda bakom ljuset än vad vi anar..Det vi ser är kanske bara toppen av ett isberg av lögner, manipulering och maktmissbruk. Världen kanske kontrolleras av en liten elitmaffia, bestående av en handfull invigda personer eller välbärgade familjer..
Om vi fick makten och självförtroendet att ifrågasätta det som sker omkring oss, så skulle det nog se annorlunda ut i världen. Men vi är fostrade av staten och samhället att hålla oss på mattan och följa gängse regler upprättade av samhället. Det är få som ens bryr sig om att ens ta ett andra utlåtande när de besöker vården. De litar på den läkare de kommer till, utan att ha en aning om vem vederbörande egentligen är.
Vi litar på våra föräldrar, lärare, chefer och folkvalda politiker. För att vi är uppfostrade till att göra det och för att det är bekvämt. Vi blir bättre behandlade om vi är tysta och medgörliga. Det är åtminstone vad vi tror. Vi tror inte att vi kan påverka något. Vi tror inte på oss själva. Det kanske är det största misstaget. Vi överlämnar makten över våra egna liv till andra. "Ske Guds vilja" kanske du säger, men Gud kanske har gett oss viljan för att vi själva ska styra över våra liv i den utsträckning det är möjligt. Och möjligheter finns det för oss hela tiden. Det gäller bara att se dom och våga prova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar