Norge i ett nötskal

Har inte haft tid att blogga så mycket den senaste tiden då jag varit på två utlandsresor efter varandra. Först reste jag med SAS-klubben till vackra Norge. Tillsammans med norska och danska kollegor åkte vi längs Norges längsta och djupaste fjord, Sognefjorden. Där vi bodde på Leikanger fjordhotell efter 5 timmars båtresa från Bergen. Andlöst vackert och mäktigt! Vi åkte även på en av världens brantaste järnvägar, Flåmsbanan. Höga berg, djupa dalar, vattenfall och grönska kunde beskådas från tågfönstret. Så vackert att det kunde ha hämtats från en sagovärld. Vi förundrades över att människor kan bo så vackert och samtidigt så ensligt. En familj bodde i ett hus som formligen klättrade på en bergsvägg, och dit man måste ta sig upp genom att klättra uppför en stege vissa partier. Ingen väg, allt har burits upp på människoryggen, varenda planka, varenda pinal. Helt otroligt!

Det var härligt att inandas den norska friska fjordluften, man känner sig så frisk och vital, när sådant syresätter blodet. Det blommade och prunkade överallt, tusentals äppelträd stod i blom. Jag imponerades av de vackra och välordnade trädgårdarna och försökte memorera alla idéer jag fick till min egen framtida drömträdgård. Den friska luften gjorde jag och min reskamrat väldigt trötta om kvällarna, så vi stupade i säng vid 22-tiden, likt några gamla pensionärer. Inför de andra, drog vi dock till med en lögnaktig ursäkt om att vi skulle ta ett nattdopp i fjorden. Vid frukosten uttryckte våra övriga reskamrater sin besvikelse då de stått och väntat på att få se två yppiga damer skrida ner i vattnet likt några sjöjungfrur. Hade de bara erbjudit en bastu hade jag utan problem badat i det 7-gradiga vattnet. Bastubad gör att man verkligen känner att man lever. Härligt stärkande och vitaliserande, precis som jag vill leva!