Störande grannar..

Jag är väldigt beroende av att få sova på nätterna och jag sover egentligen alldeles för lite. Har så svårt att komma i säng på kvällarna, då jag aldrig tycks hinna med allt jag vill och borde. Tiden går alltid snabbare än jag själv. Helst skulle jag vilja leva tidlöst och utan någon klocka att passa. Jag vill bara passa min egen biologiska klocka. En mat- och sovklocka som Skalman, skulle vara min melodi. Finns det utrymme för en sådan i dagens samhälle tro?
När väl mitt "sömntåg" kommer så måste jag passa det, annars missar jag det och får ibland vänta flera timmar innan nästa sömntåg kommer. Om jag somnar och blir väckt gäller precis samma sak, jag får svårt att somna om. Därför är det av största vikt att mina grannar sköter sig och inte stör min lätta sömn. För ett par veckor sedan fick grannen ovanpå för sig att börja snickra kl 23.30 en vardagskväll. Jag väntade länge och väl på att hamrandet skulle upphöra, och blev gång på gång lurad. Plötsligt var det tyst i flera minuter, för att sedan börja igen. Behöver jag tala om att jag blir fullständigt galen på sånt? Det är psykisk tortyr! Efter ett tag vrålade jag rakt ut, men min granne snickaren verkade inte höra på det örat. Till slut hade jag fått nog och slet på mig morgonrocken och traskade upp i trappuppgången och ringde på dörren. Öppnade gjorde frun i huset och i bakgrunden hörde jag en frustande och pustande hantverkare. - "Är snickaren i farten?", frågade jag. Frun nickade med gapande mun. - "Jag hör det, och det är svårt att sova i oljudet", fortsatte jag. - "Han ska sluta nu", svarade frun och drog igen dörren framför näsan på mig. Alltså, hur tänker folk när de startar snickeri mitt i natten, när man bor i ett flerfamiljshus?
Inatt har den unga killen bredvid haft fest igen. "We are all the winners" skrålar och skriker en skara unga vuxna, kraftigt alkoholpåverkade. Töntar!! Jag har flera gånger förvandlats till Häxan Surtant och ringt på hans dörr. Han är nog lite trött på mig, fast jag är tröttare på honom. Jag har förklarat att det bara är en tunn vägg mellan min säng och hans oväsen. Jag har även förklarat att det finns människor som jobbar på helgerna och ska upp tidigt även på lördagar och söndagar. Inatt hade jag äntligen lyckats somna ifrån deras allsång "from hell" men väcktes kl 03.30 av grannens hysteriska fruntimmer som verkade vara på ett uselt humör. -VEM BRYR SIG, VEM BRYR SIG? skrek hon gång på gång. Tydligen fattade inte killen, utan hon var tvungen att ta det på engelska också: -WHO FUCKING CARES, WHO FUCKING CARES? fortsatte hon att gapa. Well, you little bitch, I care!! tänkte jag. Jag bryr mig! Om att sooova. FATTA? Dock tyckte jag så pass synd om killen som redan tampades med ett galet fruntimmer, att jag inte ville spä på med ytterligare ett. Vem vet vad som skulle kunna hända då? För att citera en vän som uttryckte sig i ett fall när det gällde kvinnomisshandel: "I det här fallet är det Fröken Bensin och Herr Tändsticka, och de har alkoholen gemensamt".  Jag vågade helt enkelt inte plinga på, för då hade jag riskerat en snyting. Jag pulade istället in dubbla öronproppar och somnade till slut ifrån eländet.
Funderar nu på att lägga "arga lappen" i grannens brevlåda istället. Kanske något i stil med nedan: