När jag var liten älskade jag att krypa upp i pappas famn och känna hans doft. Jag älskade när han tog med mig i bilen på färder mot okänt mål. Ibland hamnade vi bara på HK-bolaget i Billsta, och ibland blev det skogpromenader med sockerdricka och korvsmörgåsar i matsäcken. Det var ändå så spännande att få vara ensam med pappa och bara vara i hans närhet. Ibland följde jag med honom på jobbresor till inlandet, och under hela resan till Ramsele så kunde det vara knäpptyst i bilen, men ändå så roligt och äventyrligt. En tyst kommunikation kan vara väl så bra. Tack pappa Assar! Ha den äran på Fars Dag!
Pappa med sin trygga hand på min axel. Sandöbron på 60-talet. |
Jag tycker synd om alla barn som växer upp utan en pappa eller en fadersgestalt. Jag blir så ledsen när jag hör om föräldrar som sviker sina barn. Det gör ont i hjärtat. De som inte har någon pappa får kanske hjälp och stöd från Gud Fader i himlen, får vi hoppas. Här nedan följer en av mina favoritlåtar som verkligen berör...
Pappa kom hem - Lilleman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar