torsdag 17 november 2011

Idag var jag pinsam...

Igår kväll bakade jag och Josefin kanelbullar, och det tillhör numera ovanligheterna. Första gången i den här lägenheten faktiskt, och jag har bott här i snart 2 år. Lite stolt beslöt jag mig för att överraska min äldste son med en bullpåse för att visa min moderliga sida. Så i morse knatade jag iväg till hans lägenhet som ligger en 10-minuters promenad härifrån. Jag visste inte om han skulle vara hemma, och tänkte att jag får väl hänga påsen på dörren om ingen öppnar. Jag plingade på dörren och väntade en stund på gensvar. Inget hände, och jag plingade på en gång till för säkerhetsskull. Innan jag gav upp så kände jag även på dörrhandtaget och till min förvåning gled dörren upp. Jag knallade in och ropade -Hallå!!! Någonstans därinne hördes en ynklig kvinnlig stämma svara tillbaka med ett försiktigt "Hallå???".
- Är William hemma, undrade jag.
- Nee, han är på jobbet..., svarade rösten som jag nu lokaliserade till sovrummet. Naturligtvis ville jag se vem jag kommunicerade med, så jag bokstavligen stövlade in i sovrummet, med stövlarna på. Där låg en skrämd ung kvinna med täcket uppdraget till hakan. Själv hade jag mössan nerdragen över ögonen som en värsta bankrånare.
 - Hej, jag är Rose-Marie, Williams mamma, presenterade jag mig. ( som en scen ur programmet "Svärföräldrarna från helvetet"). Jag förklarade mitt ärende för "svärdottern" och skyndade mig snabbt ut ur lägenheten. Den söta flickstackarn måste ha blivit rejält rädd. Mitt eget hjärta bankade ordentligt också. Tur att det verkade vara en gullig tjej med fina ögon och mjuk röst. Tänk om en skata i min egen ålder legat där, och svarat mig med hes whiskeyröst!! Bevare mig väl!!
Jag skyndade mig nerför trapporna, och skickade ett SMS till sonen: "DET LIGGER ETT FRÄMMANDE FRUNTIMMER I DIN SÄNG!!!!" Han ringde upp efter 2 sekunder, och undrade vad jag höll på med och tyckte naturligtvis att jag var ytterst pinsam.
Well, that´s me! Välkommen till familjen du unga kvinna, som jag inte ens vet namnet på! Förhoppningsvis får vi träffas igen, under mindre pinsamma omständigheter!


3 kommentarer:

  1. haha härlig prensentation
    //MH

    SvaraRadera
  2. hahahahahahahahahaha om jag ändå vetat det när jag jobbade igår,, hoahahahahahahoahoahahahahahahaha skönt att du är dig lik iallafall...

    kram

    SvaraRadera
  3. Åhh så underbart!! Hahahaha/ME

    SvaraRadera