Jag tilltalas av konceptet Fairtrade eller Rättvisemärkt. Det är fel att vi i väst ska leva på bekostnad av de som har det sämre ställt. Arbetare runt om i världen jobbar under fruktansvärda förutsättningar och villkor. De riskerar sin hälsa mot usel betalning. Vi vill bara köpa så billigt som möjligt, och i lågprisvaruhusen fylls det hela tiden på med nytt skräp. Varor som inte kostar något att producera och som fyller på sopberget hela tiden. Det är så lätt att lockas köpa billigt, utan att man reflekterar över vad det är man köper egentligen. Vill jag verkligen ha saker tillverkade av barnarbetare i mitt hem eller på min kropp? Jag har själv varit i Peking och köpt billiga piratkopior på de stora marknaderna där. Men jag ångrar mig. Någon stackars arbetare där får sitta uppe halva natten, långt borta från sin familj och arbeta under villkor som aldrig skulle vara accepterade i Sverige eller i västvärlden. Som medlem i facket, så är solidaritet ett ledord.
Tillsammans är vi starka och kan förändra våra villkor, ja vi kan till och med förändra världen. Men då måste vi vara solidariska på alla plan gentemot våra medmänniskor. Vi måste vara solidariska i kampen mot krig och orättvisor. Vi måste bli solidariska konsumenter. Att välja rättvisemärkta produkter är en väg att gå. Att köpa KRAV-märkt och ekologiskt. Vi måste vara solidariska även i vårt miljötänk. Vi måste tänka på kommande generationer. Jag tycker om att shoppa, som alla andra, men jag väljer helst produkter som jag kan köpa med gott samvete. Ekologiska produkter eller second hand. Då känns det mycket bättre.
Som jag tidigare berättat så köpte jag ett gäng vackra kuddfodral när jag var i Indien, som jag nu sålt till dubbla inköpspriset ( har några kvar ). Jag tänkte att jag kunde gott göra mig en liten förtjänst på detta, jag har ju ändå betalat resan dit också. Men sedan tänkte jag om. Den förtjänst som jag gör ska jag betala tillbaka till Indien. Det ska gå till barnhemmet jag besökte i Puttaparthi. Dom behöver pengarna bättre än mig. Det kallar jag Fairtrade. Då känns det gott inom mig, och jag har inte förlorat något. Tvärtom, jag har vunnit! Jag tror att vi alla måste tänka efter vad vi vill ha för konsekvenser av vårt eget handlande.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Tänk om fler tänkte mer med hjärtat som denna lilla pojke, som måste vara en livs levande ängel. Kolla in:
En dödssjuk pojkes sista önskan...
Tillsammans är vi starka och kan förändra våra villkor, ja vi kan till och med förändra världen. Men då måste vi vara solidariska på alla plan gentemot våra medmänniskor. Vi måste vara solidariska i kampen mot krig och orättvisor. Vi måste bli solidariska konsumenter. Att välja rättvisemärkta produkter är en väg att gå. Att köpa KRAV-märkt och ekologiskt. Vi måste vara solidariska även i vårt miljötänk. Vi måste tänka på kommande generationer. Jag tycker om att shoppa, som alla andra, men jag väljer helst produkter som jag kan köpa med gott samvete. Ekologiska produkter eller second hand. Då känns det mycket bättre.
Som jag tidigare berättat så köpte jag ett gäng vackra kuddfodral när jag var i Indien, som jag nu sålt till dubbla inköpspriset ( har några kvar ). Jag tänkte att jag kunde gott göra mig en liten förtjänst på detta, jag har ju ändå betalat resan dit också. Men sedan tänkte jag om. Den förtjänst som jag gör ska jag betala tillbaka till Indien. Det ska gå till barnhemmet jag besökte i Puttaparthi. Dom behöver pengarna bättre än mig. Det kallar jag Fairtrade. Då känns det gott inom mig, och jag har inte förlorat något. Tvärtom, jag har vunnit! Jag tror att vi alla måste tänka efter vad vi vill ha för konsekvenser av vårt eget handlande.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Tänk om fler tänkte mer med hjärtat som denna lilla pojke, som måste vara en livs levande ängel. Kolla in:
En dödssjuk pojkes sista önskan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar