Oj, vad är jag INTE rädd för?
Jag är rädd för att bli gammal, ful, senil och skröplig
Jag är rädd för att bli sjuk
Jag är rädd för ormar och spindlar
Jag är rädd för höga hastigheter
Jag är rädd för höga höjder
Jag är rädd för att missa flyget, tåget och bussen
Jag är rädd för att flyget ska störta, tåget ska spåra ur och att bussen ska krocka
Jag är rädd för att det ska hända mina barn något hemskt
Jag är rädd för att göra bort mig
Jag är rädd för psykopater, våldtäktsmän och lönnmördare
Jag är rädd för krig, kärnvapen och bakterier
Jag är rädd för spöken och djävulen
Listan kan göras lång för allt som kan skrämma mig. Men rädslan sitter ju i tanken, så därför tränar jag mig ständigt på att inte tänka tankar som skrämmer mig. Jag utsätter mig istället för faror hela tiden. Jag har tränat hela livet med att övervinna mina rädslor, och utmanat dem istället. Och om jag får säga det själv, så tror jag att jag klarat mig rätt så bra. Jag är sällan rädd. Jag reser på egen hand över hela världen. Jag sover ensam i min stuga. Jag går på höga höjder. Jag vågar hålla i ormar. Jag vågar somna trots att jag ser en spindel i taket. Jag vågar till och med rida på krokodiler. Och jag gör bort mig hela tiden.
Vad är det värsta som kan hända? Att jag dör? Inte ens döden skrämmer mig, men jag hoppas ändå att jag får leva länge till. Jag pekar finger åt rädslan och låter den inte få styra mitt liv.
"Rädsla är den största orsaken till vidskepelse, och en av de största orsakerna till grymhet. Att besegra rädslan är början till visdom"
Jag är rädd för att bli gammal, ful, senil och skröplig
Jag är rädd för att bli sjuk
Jag är rädd för ormar och spindlar
Jag är rädd för höga hastigheter
Jag är rädd för höga höjder
Jag är rädd för att missa flyget, tåget och bussen
Jag är rädd för att flyget ska störta, tåget ska spåra ur och att bussen ska krocka
Jag är rädd för att det ska hända mina barn något hemskt
Jag är rädd för att göra bort mig
Jag är rädd för psykopater, våldtäktsmän och lönnmördare
Jag är rädd för krig, kärnvapen och bakterier
Jag är rädd för spöken och djävulen
Listan kan göras lång för allt som kan skrämma mig. Men rädslan sitter ju i tanken, så därför tränar jag mig ständigt på att inte tänka tankar som skrämmer mig. Jag utsätter mig istället för faror hela tiden. Jag har tränat hela livet med att övervinna mina rädslor, och utmanat dem istället. Och om jag får säga det själv, så tror jag att jag klarat mig rätt så bra. Jag är sällan rädd. Jag reser på egen hand över hela världen. Jag sover ensam i min stuga. Jag går på höga höjder. Jag vågar hålla i ormar. Jag vågar somna trots att jag ser en spindel i taket. Jag vågar till och med rida på krokodiler. Och jag gör bort mig hela tiden.
Vad är det värsta som kan hända? Att jag dör? Inte ens döden skrämmer mig, men jag hoppas ändå att jag får leva länge till. Jag pekar finger åt rädslan och låter den inte få styra mitt liv.
"Rädsla är den största orsaken till vidskepelse, och en av de största orsakerna till grymhet. Att besegra rädslan är början till visdom"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar