måndag 28 maj 2012

Sonen tog lappen idag!

Han tog alltså körkortet idag, måste jag kanske klargöra för att undvika eventuella missförstånd :-) Nu har båda mina söner körkort, och jag är så glad och lättad. Senast igår kväll var vi ute och övningskörde, och jag hade inget att anmärka på. Kanske för att jag inte kan bättre själv. Jag kände mig i alla fall trygg som passagerare och lät honom köra på, och det är väl ett gott betyg. Jag brukar vara ganska åkrädd, om jag inte riktigt litar på chauffören. Vissa som sitter och talar i mobilen och till och med skickar sms medan de sitter bakom ratten litar jag inte på. De är verkligen en trafikfara. Likaså de som sitter och fipplar på med radion eller CD-spelaren utan att ha ögonen på vägen gillar jag inte heller. Lugn, koncentration, hålla avstånd och begränsa farten är nyckelord i trafiken för mig.
Nu hoppas jag bara att sönerna också anammar detta.

Först går man och oroar sig för att de inte ska klara uppkörningen, och sen får man gå och oroa sig för när de är ute på vägarna. Dessutom får jag oroa mig för bilen, om de vill låna min gamla Skoda vill säga.
Nåväl, jag är glad och stolt över sönerna, för det är en milstolpe i livet att ta körkortet. Minns själv när jag för drygt 30 år sedan lyckades med denna bedrift. Euforisk av glädje och stolt som en zfinx sprang jag hela vägen  hem till mina föräldrar för att visa upp min inträdesbiljett till trafiken. Minns även när jag för första gången själv åkte iväg med bilen utan min trygga körskolelärare Yngve. Jag var livrädd!! Minns att jag parkerade i en backe och sedan lyckades jag inte hitta dragläget när jag skulle därifrån. Några killar satt i en annan bil och spanade in mig. Där satt jag som ett fån, tills att killarna avlägsnat sig så att jag vågade testa igen.

Jodå, det har gått bra för mig ute i trafiken. Jag tog till och med amerikanskt körkort när jag bodde i Houston.  Krockade bara EN gång! Sedan dess har jag kört prickfritt i alla år och har högsta bonusen. Numera är jag inte speciellt förtjust i att köra bil, eftersom jag ser så dåligt på långt håll och är nästan blind i mörker. En gång tyckte jag att det stod en häst vid vägkanten, men när jag kom närmare så såg jag att det bara var en postlåda (!). Jag kanske skulle ha nöjt mig med symaskinskörkortet.

Men vilken tur jag nu har som har två söner som kan skjutsa mig istället!

Kör försiktigt vänner! Vi kanske möts i trafiken någon gång! :-)

Stort Grattis till dig idag William! Jag är så stolt över dig, min älskade son!


1 kommentar: