Mina gudagåvor

Jag kanske inte har åstadkommit så mycket för eftervärlden i mitt liv. Inga direkt avtryck på jorden. Men jag har tre fina barn som jag har satt till världen och dessa är jag mycket stolt över. Jag har belönats med två pojkar och en flicka som jag älskar av hela mitt hjärta. De blir snart 13, 22 och 23 år. De två äldsta har redan lämnat boet.
Tiden har gått så fort och jag önskar att jag kunnat stanna klockan ibland och bara njutit av de underbara stunder som varit. Som ensamstående mamma jobbar man alltid emot tiden. Det är så mycket man måste göra och hinna med. Jag skulle vilja ha tillbaka de där stunderna när jag satt tillsammans med de nybadade barnen och såg på barnprogrammen på tv. Jag skulle vilja ha tillbaka de där sagostunderna i sängen på kvällen. Jag skulle vilja ha tillbaka de där små bebisarna jag lyfte över från spjälsängen till min egen säng, bara för att ligga och snusa på dem och lyssna på deras andetag. Jag vill återuppleva de där stunderna vid köksbordet när vi konverserade om livet i största allmänhet och bara lyssna på deras funderingar, idéer och smittande skratt. Nu är det bara fina minnen att ta fram och det är inte utan att jag fäller en tår när jag tar fram de gamla fotoalbumen. Mina underbara barn. Så små och oskyldiga de var.

Stolt mor

Pojkar, små pojkar, är en särskild art,
det upptäcker man ganska snart
En sten blir en bil och en pinne ett svärd,
ja små pojkar lever i en speciell värld

De springer, hoppar, flyger och far,
och bygger av kuddar ett mjukt försvar
Om man bara fyller deras dag med kärlek och någon förmaning ibland,
så klarar de sig snart alldeles på egen hand

Tiden går fortare än man tror,
snart har min förstfödde son blivit stor
Jag kommer att minnas dig med solsken och lycka,
och glädjas åt att en vuxen mans hand få trycka

Jag minns när jag på din hjässa fick snusa,
och när du till min famn otvunget rusa
Jag vill ta vara på varje minut som jag får dela ditt liv,
snart går du din egen väg med stora kliv