Hur ska jag kunna välja ut ETT favoritminne, jag har ju massor av favoritminnen. Hela mitt liv är fullt av dråpliga, underbara, komiska och spännande minnen. Det finns naturligtvis också olyckliga, tragiska och hemska minnen, men det är ju inga favoriter som jag vill gå omkring och älta. Dem har jag lämnat bakom mig, hoppas jag. Dom roliga minnena tar jag gärna fram då och då. Här är bara ett axplock av vad jag kommer på, och utan någon inbördes rangordning.
När mina barn kom till världen.
När jag vann en cykel, en resa till Chicago och en resa till Västindien.
När jag räddade min reskompis med mopedhaveri "in the middle of nowhere" på Grönland.
När vi badade naken mitt i natten på strand i Acapulco.
När vi moonade på Southfork, Dallas.
När vi sov på en flotte i Thailand under stjärnhimlen.
När jag klättrade uppför Skuleberget och gick höghöjdsbanan.
När jag vandrade på kinesiska muren.
När jag och sönerna vandrade upp på Moses berg i Egypten.
När jag träffade han med stort H.
Hela livet är fullt av minnen och ögonblick man vill återuppleva om och om igen och minnas för alltid. Gemensamt för mina favoritminnen är nog att de gett en stark känsla av frihet, lycka och att leva i nuet. Det är så jag ständigt vill leva, fri, lycklig och för stunden. Vem vill inte det? Ibland väcker en doft ett fint minne. Inte bara hjärnan minns. Även kroppen minns.
Jag hoppas att min hjärna inte blir utbränd i förtid, och att jag får leva länge med minnet i behåll.
När mina barn kom till världen.
När jag vann en cykel, en resa till Chicago och en resa till Västindien.
När jag räddade min reskompis med mopedhaveri "in the middle of nowhere" på Grönland.
När vi badade naken mitt i natten på strand i Acapulco.
När vi moonade på Southfork, Dallas.
När vi sov på en flotte i Thailand under stjärnhimlen.
När jag klättrade uppför Skuleberget och gick höghöjdsbanan.
När jag vandrade på kinesiska muren.
När jag och sönerna vandrade upp på Moses berg i Egypten.
När jag träffade han med stort H.
Hela livet är fullt av minnen och ögonblick man vill återuppleva om och om igen och minnas för alltid. Gemensamt för mina favoritminnen är nog att de gett en stark känsla av frihet, lycka och att leva i nuet. Det är så jag ständigt vill leva, fri, lycklig och för stunden. Vem vill inte det? Ibland väcker en doft ett fint minne. Inte bara hjärnan minns. Även kroppen minns.
Jag hoppas att min hjärna inte blir utbränd i förtid, och att jag får leva länge med minnet i behåll.
Härligt Sobrarosie! Det är så kul och intressant att följa dig! Sluta aldrig skriva!/En hängiven läsare
SvaraRaderaTack snälla hängivna läsare.❤ Såg inte din kommentar förrän nu..5 år senare tyvärr ..Ja, jag fortsätter skriva så länge jag kan☺
Radera