måndag 28 februari 2011

Svikare

Ibland blir man så besviken på andra människor. Speciellt besviken blir jag på människor som ljuger. Dom som inte vågar erkänna sitt misstag utan bara nästlar in sig i nya lögner. Dom som drar den ena versionen efter den andra, och blåljuger en rakt upp i ansiktet. Till slut har de målat in sig i ett hörn och då återstår det bara att fly istället för att konfronteras med sanningen. Lögnarna finns överallt och graden av lögn kan variera. När en förtroendevald person missbrukar sitt hedersuppdrag blir det extra anmärkningsvärt. Det gör folk förbannade. Sånt gör man bara inte. Ändå förekommer det hela tiden, i hela samhället, i hela världen.

Sen finns det andra typer av lögnare som gör att man bara blir ledsen och sårad när det kommer till det personliga planet. Såna som fortsätter att låtsas bara för att de inte orkar ta en konflikt. Oftast känner man i hjärtat när någon är oärlig, fastän munnen säger nåt annat. Typ "jag hör vad du säger, men jag känner inte att du menar det". Det är så frustrerande att vara nära en sådan människa. Man vacklar hela tiden och vet inte vad man ska tro. Till slut börjar man tvivla på sig själv - är det jag som skapar hjärnspöken eller är min magkänsla sann?   

Extra svekfullt är det när vuxna ljuger för sina barn. Barn har väl utvecklade känselspröt och känner  på en gång när vuxna inte är ärliga. De känner av stämningar och vet direkt när det inte står rätt till där hemma. Eftersom de bara känner det i kroppen blir de oroliga och svårhanterliga, och kan inte alltid sätta ord på vad dom känner. Jag lider med alla barn som växer upp i missbrukande familjer. Barn som inte kan lita på sina föräldrar. De som gång på gång sviker sina barn när de försvinner från dem, in i ruset. Många föräldrar anser nog inte själva att de sviker sina barn på helgerna när de festar. När kidsen blir placerade framför teven med en gottepåse och frampå nattkröken blir nattade av en alkoholstinkande förälder som de inte känner igen. Nästa morgon sitter kidsen åter själva framför teven, ätandes chipsrester till frukost, medan föräldrarna sover ruset av sig. När de istället hade kunnat göra en utflykt tillsammans med sina barn, spelat spel eller ägnat dem någon annan form av kvalitetstid. Sedan klagar de på att de inte har tillräckligt med tid för sina barn. Svekfullt? Ja!

söndag 27 februari 2011

Varför vara nykter, när man kan bli full?

I helgen har vi nykterister allierat oss och peppat oss själva om att vår livstil är det enda rätta. Självklart är det det. Vad finns det för positivt med droger och alkohol egentligen? Själv tycker jag dock att fokuseringen har legat för mycket på det negativa med droger, istället för att lyfta fram det positiva med att vara nykter. Alltså, folk orkar inte lyssna på all statistik om död och elände! Vi vet redan att alkohol dödar och kostar samhället massor av pengar, och orsakar en massa lidande.Vi är så avtrubbade när det gäller allt elände här i världen att vi inte orkar bry oss. Vi vill ha snabba fixar och få alla lösningar serverade som ett piller man tar med ett glas vatten på morgonen.
Nej, jag tror att vi måste visa på fördelarna med att vara nykter. Få folk att vilja ha livskvalitét istället för baksmälla. För mig innebär ett liv utan droger en enorm frihet. Jag behöver inte alkohol för att våga eller för att koppla av. Jag kan vara mig själv ändå. Jag kan ta bilen när jag vill. Min nykterhet ger mig hälsa, mera kvalitetstid och mera pengar. Jag är en god förebild för mina barn och förhoppningsvis även för andra. Jag vill känna att jag har kontroll över mig själv och mitt sinne. Jag vill inte känna ångest över något jag sagt eller gjort bara för att jag varit påverkad och omdömeslös. Jag vill vakna tidigt på morgonen efter festen ( om jag nu blir inbjuden på någon ) och vara pigg och fri från baksmälla. Min källa till avkoppling och umgänge med vänner ska inte vara baserad på en vinflaska eller en box. Jag tar gärna en drink baserad på färskpressade frukter och bär, eller ett glas alkoholfritt vin. Jag dansar och oooar gärna hela natten utan en droppe alkohol i min kropp. Min kropp blir glad av det!

Presentation

Vem är jag? Varför börja blogga? Vad är mitt mål och mening med detta?

I helgen har jag gått kurs på IOGT-NTO´s folkhögskola Tollare i Stockholm, och fått till uppdrag att upprätta en handlingsplan. En handlingsplan som går ut på att påverka människor att dricka mindre och finna fördelarna med att vara nykter.
Själv har jag inte alltid varit nykter, utan varit mest som en vanlig Svensson, det vill säga druckit på helger och fester. När jag blev mamma för snart 22 år sedan bestämde jag mig för att mina barn aldrig skulle behöva se mig påverkad och att det inte skulle finnas alkohol i vårt hem. I takt med att jag intresserade mig för hälsa och personlig utveckling, så blev alkoholen mer och mer ett sällsynt inslag i mitt liv. Det hör ihop. Jag vill inte längre ha något gift i min kropp som påverkar mig negativt både fysiskt och psykiskt. Jag strävar efter min personliga frihet på alla plan, och då ingår självklart drogfrihet.

Idag är jag en medelålders kvinna som levt ensam med mina tre barn under större delen av deras uppväxt. Jag jobbar sedan 18 år på SAS i Örnsköldsvik, och självklart gillar jag också att resa. Jag gör både långa och korta resor. På senare år även många inre resor.

Jag är mycket intresserad av livsåskådning och har ett öppet sinne. Även där vill jag vara fri och inte låsa mig fast i tankar eller dogmer. Allt eftersom jag erfar så förändras jag. Jag ifrågasätter ständigt mig själv och mitt sinne.Vad är sant för mig? Vad kan jag kasta i soptunnan och vad vill jag behålla?  Mitt motto är "den enda sanna kunskapen är den personliga erfarenheten". Därför testar jag mig fram genom livet, och jag tycker det är väldigt spännande. Häng med!