I januari 1991 paniksålde vi vårt hus i Stockholm då räntorna chockhöjdes från 10 procent till nära 30 procent. Trots att vi var två heltidsarbetande så fixade vi det inte. Vi var nyblivna tvåbarnsföräldrar och den yngsta bara två veckor när flyttlasset åkte mot Norrland. Ingen bra start för en ung familj att tvingas ge upp husdrömmen och lämnas barskrapad med hundratusentals kronor i skulder för förlustaffären. Jag fick vara hemma med barnen så länge föräldrapenningen räckte, medan familjefadern blev tvungen att vara kvar i Stockholm och jobba för brödfödan. Så småningom sprack även familjedrömmen.
Nu är det 2018 och sedan några år har räntorna legat stadigt på runt 2 procent. Räntan är visserligen låg men skulderna desto större. Idag har skuldbördan på svenskarnas bostadslån växt från 500 miljarder till över 3000 miljarder. Inte många svenskar äger sitt boende. Skuldbördan hos Kronofogden var 2017 på 66 miljarder. BNP per capita har sjunkit från 3,4 till 0,5 de senaste 30 åren.
Bostadspriserna har drivits upp av de rika. De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Klyftorna ökar. Lönenivåerna för vanligt folk har länge legat ganska oförändrade. Tillväxten går till de rika som till följd av globaliseringen kan flytta sitt kapital ut ur landet och ägna sig åt skatteplanering. Vanligt folk ser till att betala några extra hundralappar i skatt varje månad för att slippa ovälkommen restskatt. Oförutsedda utgifter kan underminera hela ekonomin för de som redan suger på ramarna. En räntehöjning kan leda till katastrof.
De globala företagen kontrollerar världsekonomin. Äger du mer än 500 000 kr så tillhör du de tio procent rikaste människorna i världen. Äger du mer än 26 000 kr så tillhör du de 50 procent rikaste i världen. Sen finns det en elit på EN procent av världens befolkning som äger mer än resten av världen tillsammans!!! "Mycket ska ha mer, och fan vill ha fler", som en klok vän sa till mig häromdagen. Det är den här lilla klicken som kontrollerar världen.
Den ekonomiska makten kontrollerar världen och oss alla. Vi är livegna små möss som dansar efter någon annans pipa. Vi springer som vinthundar runt en kapplöpningsbana efter kaninen och hela tiden ökar avståndet. Vi kommer aldrig att komma ikapp. Den uppväxande generationen kommer att få det ännu sämre. Riksbanken äger våra egendomar och därmed oss.
Livet tycks gå ut på att jäkta, stressa och konsumera. Mellan varven lite glättig underhållning och fredagsmys och gärna bedöva oss med lite alkohol. Vi lever nästan som i det forna Sovjet när arbetarna fick sprit istället för lön. Tårta på jobbet när vi nått våra resultatmål som ständigt ökar. Allt för att få oss att vara tysta och nöjda ett tag till. Grädden växer i munnen, men vi biter ihop och håller upp fasaden ett tag till. Ingen vill misslyckas, även om vi gör det på bekostnad av vår hälsa eller våra barns välmående. Det är utsidan som räknas.
Vi är så stressade och jäktade att vi inte ens märker elefanten i rummet. Maktbalansen förändras, demokratin försvagas och korruptionen ökar. Vi har ingen aning hur korrumperade våra politiker är och kanske inte ens de själva. Lobbyister som trycker på och lockar med feta arvoden. Efter avslutade politiska uppdrag kan de flesta leva gott på styrelsearvoden och diffusa arbetsuppgifter. Hur kan Fredrik Reinfeldt tjäna 20 miljoner per år efter avslutat uppdrag som statsminister?
Kommunerna blöder och kommunskulderna bara ökar. Vart går våra skattemedel? Hur mycket kostar EU och Landstinget? Behöver vi dom?
Se gärna lördagsintervjuerna på Youtube med Lars Bern om du vill fördjupa dig i ämnet. Det enda vi kan göra är att läsa på och engagera oss. Vi går snart mot val och det är viktigt att vi avlägger våra röster. Vi har fortfarande demokrati och rösträtt. Hur länge till vet vi inte.
Jag känner några få modiga människor som valt att hoppa av hela den här galna karusellen, även om det innebär att leva som uteliggare, bo i kollektiv eller ha ett enkelt självhushåll. De äger iallafall sin egen tid och sitt eget liv. Själv har jag ännu inte kommit så långt att överge min materialistiska standard och falska trygghet, men jag överväger det på allvar. Dagen idag är min och den ska jag utnyttja på bästa sätt. Ha en skön söndag!♡
Nu är det 2018 och sedan några år har räntorna legat stadigt på runt 2 procent. Räntan är visserligen låg men skulderna desto större. Idag har skuldbördan på svenskarnas bostadslån växt från 500 miljarder till över 3000 miljarder. Inte många svenskar äger sitt boende. Skuldbördan hos Kronofogden var 2017 på 66 miljarder. BNP per capita har sjunkit från 3,4 till 0,5 de senaste 30 åren.
Bostadspriserna har drivits upp av de rika. De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Klyftorna ökar. Lönenivåerna för vanligt folk har länge legat ganska oförändrade. Tillväxten går till de rika som till följd av globaliseringen kan flytta sitt kapital ut ur landet och ägna sig åt skatteplanering. Vanligt folk ser till att betala några extra hundralappar i skatt varje månad för att slippa ovälkommen restskatt. Oförutsedda utgifter kan underminera hela ekonomin för de som redan suger på ramarna. En räntehöjning kan leda till katastrof.
De globala företagen kontrollerar världsekonomin. Äger du mer än 500 000 kr så tillhör du de tio procent rikaste människorna i världen. Äger du mer än 26 000 kr så tillhör du de 50 procent rikaste i världen. Sen finns det en elit på EN procent av världens befolkning som äger mer än resten av världen tillsammans!!! "Mycket ska ha mer, och fan vill ha fler", som en klok vän sa till mig häromdagen. Det är den här lilla klicken som kontrollerar världen.
Den ekonomiska makten kontrollerar världen och oss alla. Vi är livegna små möss som dansar efter någon annans pipa. Vi springer som vinthundar runt en kapplöpningsbana efter kaninen och hela tiden ökar avståndet. Vi kommer aldrig att komma ikapp. Den uppväxande generationen kommer att få det ännu sämre. Riksbanken äger våra egendomar och därmed oss.
Livet tycks gå ut på att jäkta, stressa och konsumera. Mellan varven lite glättig underhållning och fredagsmys och gärna bedöva oss med lite alkohol. Vi lever nästan som i det forna Sovjet när arbetarna fick sprit istället för lön. Tårta på jobbet när vi nått våra resultatmål som ständigt ökar. Allt för att få oss att vara tysta och nöjda ett tag till. Grädden växer i munnen, men vi biter ihop och håller upp fasaden ett tag till. Ingen vill misslyckas, även om vi gör det på bekostnad av vår hälsa eller våra barns välmående. Det är utsidan som räknas.
Vi är så stressade och jäktade att vi inte ens märker elefanten i rummet. Maktbalansen förändras, demokratin försvagas och korruptionen ökar. Vi har ingen aning hur korrumperade våra politiker är och kanske inte ens de själva. Lobbyister som trycker på och lockar med feta arvoden. Efter avslutade politiska uppdrag kan de flesta leva gott på styrelsearvoden och diffusa arbetsuppgifter. Hur kan Fredrik Reinfeldt tjäna 20 miljoner per år efter avslutat uppdrag som statsminister?
Kommunerna blöder och kommunskulderna bara ökar. Vart går våra skattemedel? Hur mycket kostar EU och Landstinget? Behöver vi dom?
Se gärna lördagsintervjuerna på Youtube med Lars Bern om du vill fördjupa dig i ämnet. Det enda vi kan göra är att läsa på och engagera oss. Vi går snart mot val och det är viktigt att vi avlägger våra röster. Vi har fortfarande demokrati och rösträtt. Hur länge till vet vi inte.
Jag känner några få modiga människor som valt att hoppa av hela den här galna karusellen, även om det innebär att leva som uteliggare, bo i kollektiv eller ha ett enkelt självhushåll. De äger iallafall sin egen tid och sitt eget liv. Själv har jag ännu inte kommit så långt att överge min materialistiska standard och falska trygghet, men jag överväger det på allvar. Dagen idag är min och den ska jag utnyttja på bästa sätt. Ha en skön söndag!♡
 |
| Frihet i en luftballong - Kappadokien 2014 |
