Vi har ställt om klockorna från vintertid till sommartid och dagarna har blivit betydligt längre på kort tid. Nu är det ljust både när man går till och hem från jobbet, förutom då jag jobbar kvällsskift förstås. Den oändligt långa arktiska vintern har äntligen dragit sig tillbaka och det är sköna plusgrader ute. Snön töar för fullt, det droppar från taken, vägar och trottoarer är täckt av grus istället för is.
En spindel hängde i en tråd från taket i min hall igårkväll och det var ett mindre trevligt vårtecken, tycker jag. Förra sommaren fanns det massor av korsspindlar i stugan. Någon sa att det var ett "korspindelår". Jag har lärt mig att tåla spindlar bättre på senare år. Kunde till och med sova i samma rum som jättespindlar när jag var i Gambia för ett par månader sedan.
Ett annat vårtecken är vårkänslor. Har fått upprepade meddelanden från en amerikansk militär, 57 år och änkeman, som säger sig vara redo att slå sig ihop med mig. Han har uppgivit namn, adress och bifogat en bild. I övrigt så vet jag inte så mycket mer om honom. Perhaps ska jag kasta mig ut i det okända och göra slag i saken? En av de få saker jag provat på i mitt liv, är just giftermål, så det kanske jag borde lägga till min historia innan jag lägger igen ögonen? Konstigt nog har jag aldrig drömt om giftermål, inte ens som ung flicka. Jag är nog knappast någon drömfru, framförallt ingen american dream. Mig äger ingen. Kärlek säger jag gärna ja till, bara den är villkorslös.
Härligt är det i varje fall med vår, när nytt liv börjar spira både i naturen och inombords. Det ger hopp och tro om en ljusnande framtid. Förutom en rekordlång sommar ( nu är det dags för paybacktime ), önskar jag att krigen upphör, att radioaktiviteten i Japan faller i träda och att Moder Jord stillar sig. "Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid. Kom med, kom med på vandringsfärd i vårens glada tid!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar